# ID: svediakorp-gov441694
# author: Paasilinna (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 790
# sentences: 55
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Informationssystemens säkerhet är ett avgörande problem i dag och något som diskuteras i moderna och sårbara samhällen.
Kraftförsörjningsnät, vattenförsörjning och avlopp, trafikkontroller, sjukhus – allt kan drabbas av kaos, när som helst, var som helst.
Höstens Bastelvirus var kanske det första där företag låg bakom den förstörelse som viruset orsakade.
Hackare eller crackare använde det för att hjälpa en tvivelaktig affärsverksamhet, antagligen främst pornografi.
Stöld av känsliga uppgifter från vanliga människor är också uppenbarligen ett brott, vid närmare eftertanke.
Olika sorters intrång i människors privatliv kan ske i massiv omfattning.
Denna sorts företeelser måste bemötas.
Bristen på säkerhet blir i allt högre utsträckning ett hinder mot utvecklingen av det nätbaserade samhället.
75 procent av Europas företag saknade förra året en strategi för informationssäkerhet.
Mindre än två procent av investeringarna i informationsteknologi läggs på informationssäkerhet.
Inom två av tre företag anses ännu inte informationssäkerheten vara någon strategisk fråga.
Dataskyddslagen borde ha trätt i kraft i medlemsstaterna i oktober.
Enligt denna lag kan inte oönskade e-brev skickas utan mottagarens uttryckliga medgivande.
Skräppost utgör mer än hälften av all e-post, och för många över 90 procent, vilket gäller alltför många av oss i denna kammare.
E-postens trovärdighet och tillförlitlighet förstörs nu.
Vi röstade i detta ärende i kammaren förra året.
Vid den tidpunkten betraktade närmare hälften av oss inte skräppost som något problem.
De motsatte sig idén att någons tillåtelse först skulle erhållas.
Nu räcker inte heller detta.
Nu måste även operatörerna rensa innehållet.
Detta kommer att leda till problem för den personliga kommunikationens frihet.
Säkerhetskontrollerna ökar i hög utsträckning i takt med att våra liv blir mer och mer inbegripna i nätverk och kommunikation.
Med bredband ligger vi online hela tiden.
Ett trådlöst Internet blir den naturliga jaktplatsen för orosstiftare.
Det kommer att bli en plåga för alla: enskilda privatpersoner, företag och samhället.
Säkerhetsproblemet förvärras av det faktum att många komponenter och delsystem måste fungera tillsammans i en komplex miljö.
Den mänskliga faktorn utgör också en risk.
Informationssäkerheten påverkar därmed alla överallt.
Informationssäkerheten är en politisk fråga, och därför måste vi lösa den.
Det är också därför vi nu har särskilt bråttom att inrätta denna byrå för EU, den europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet.
Utan säkerhet kommer inte målsättningarna från toppmötet i Lissabon att genomföras.
Informationsosäkerhet skulle leda oss in i olagligheternas tidsperiod.
Tre olika typer av åtgärder är på väg.
Vi har antagit lagar om elektronisk kommunikation och dataskydd.
Kommissionen utarbetar principer för att bedöma och utdöma straff mot cyberbrottslighet och ser över olika sätt på vilka informationssäkerheten kan förbättras, varav ett är byrån för nät- och informationssäkerhet.
Jag vill tacka mina kolleger, rådet och kommissionen för deras synnerligen goda samarbetsvilja.
Det visar hur vi nu har insett vad denna situation innebär.
Byrån för nät- och informationssäkerhet blir ett centrum för sakkunskap som samordnar, analyserar och bidrar med rådgivning.
Den kommer att bedriva ett nära samarbete med offentlig och privat sektor.
Byrån kommer att främja utvecklingen av riskbedömningar och riskhanteringsmetoder.
Internationellt samarbete blir oundgängligt.
Byrån måste vara placerad någonstans där det redan finns tillförlitliga IKT-system av hög klass, inbegripet trådlösa system.
Världens främsta operativa center måste finnas där, och vi måste även med lätthet kunna hitta Europas mest kompetenta personal på samma plats.
Jag har i egenskap av föredragande arbetat för en kompromiss, som innebär att styrelsen bör ha företrädare från samtliga medlemsstater.
Den skall inte vara delaktig i det dagliga arbetet, vilket faller under verkställande direktörens, personalens och den rådgivande nämndens och arbetsgruppernas ansvarsområde.
Det råder ingen tvekan om att en stor styrelse blir ett nödvändigt samarbetsforum och en faktor för att utarbeta riktlinjer.
Omröstningsreglerna är aningen problematiska.
Vi kan återkomma till dem om några år.
Byrån skall arbeta i medlemsstaternas intresse, där nivåerna för informationssäkerhet varierar avsevärt.
Tack vare W.G. van Velzen har företagen fått en framträdande roll i vår kompromiss, eftersom de av naturliga skäl äger de största näten och den största sakkunskapen.
Jag vill också tacka Erika Mann som varit vänlig att stödja detta initiativ.
Kompromisspaketet har antagits av utskottet, rådet och kommissionen.
Jag förväntar mig att vi kommer att ta vårt ansvar och rösta för det i morgon.
Det kommer att leda till ökad säkerhet, till sysselsättning och ökad utveckling.
