# ID: svediakorp-gov441657
# author: Nielson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 593
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Kommissionen anser att tacklandet av utvecklingsländernas skuldproblem är ett viktigt medel för att uppfylla målen för gemenskapens politik på området för utvecklingssamarbete.
Gemenskapen deltar aktivt i det nuvarande initiativet för skuldlättnad för kraftigt skuldtyngda fattiga länder (HIPC-initiativet) och har hittills anslagit över 1,6 miljarder euro: 680 miljoner euro genom sina egna skuldkrav och 934 miljoner euro som givare till förvaltningsfonden för HIPC-länderna.
Kommissionen vill också påminna om att detta deltagande står för mycket mer än minimikravet enligt HIPC-initiativet.
Saken är den att gemenskapen, i egenskap av givare, faktiskt är en av de större bidragsgivarna till förvaltningsfonden för HIPC-länderna, och att dess andel uppgår till nästan 25 procent av de totala medlen.
Utöver sitt förväntade deltagande som givare har kommissionen också öronmärkt 60 miljoner euro för avveckling av alla de särskilda lån som skulle kvarstå hos de minst utvecklade AVS-länderna efter det att de främjats av en fullständig tillämpning av HIPC-villkoren.
Det är också värt att uppmärksamma att de flesta av EU: s medlemsstater har meddelat sina avsikter att avskriva 100 procent av de bilaterala skulderna utöver HIPC-villkoren.
Detta innebär att all ytterligare skuldavskrivning i HIPC-länderna till stor del kommer att skötas av multilaterala institut, kreditgivare som officiellt inte är medlemmar i Parisklubben och privata sektorn.
Vid denna tidpunkt står det också klart att HIPC-initiativet måste betraktas som ett första viktigt steg i riktning mot långsiktigt hållbara skulder, och att det inte kommer att vara tillräckligt att se till att mottagarländerna uppfyller millennieutvecklingsmålen, särskilt i länder som har drabbats hårt av hiv / aids.
De negativa effekterna av hiv / aids erkänns dessutom numera mycket tydligare än vad som var fallet när HIPC-initiativet inleddes, och kommissionen instämmer i att den måste ta hänsyn till hiv / aids också när den diskuterar långsiktigt hållbara skulder.
Inom ramen för EU-Afrika-dialogen har frågan om Afrikas utlandsskulder varit en del av dagordningen sedan Kairomötet.
Kommissionen har aktivt följt upp diskussionerna mellan ledarländerna (Frankrike och Tyskland) och företrädare för Afrikanska unionen.
Vid ministertrojkans senaste möte inom ramen för EU-Afrika-dialogen, som hölls i Rom den 10 november – som jag närvarade vid tillsammans med den irländska utrikesministern – avtalades att man så snart som möjligt skulle förbereda diskussioner och utarbeta den motsvarande rapporten om Afrikas utlandsskuld, och att expertmötet inom den utvidgade trojkan skulle hållas under första kvartalet nästa år.
Till sist: kommissionen har nyligen inlett – som en del av EU-Afrika-dialogen – en undersökning om skuldlättnad utöver HIPC-initiativet, som har som främsta mål att ge en fast grund för att utvärdera läget efter den fullständiga tillämpningen av HIPC-initiativet.
Denna undersökning borde ge ett viktigt underlag för att, tillsammans med medlemsstaterna, utforma unionens framtida skuldpolitik.
Kommissionen räknar med att kunna delge parlamentet resultaten av denna undersökning i början av nästa år.
Jag vill också säga att det är mycket svårare att göra något åt multilaterala skulder, och att det är mycket mer komplicerat ur ett politiskt perspektiv när det gäller internationell fördelning av skuldbördan i jämförelse med hanteringen av bilaterala skulder.
De flesta givarländer som tar sitt ansvar som givare på allvar har faktiskt mer eller mindre avskrivit alla sina utestående bilaterala skulder.
För kommissionen är det viktigt att uppmärksamma att vår del av allt detta som kreditgivare är mycket begränsad, framför allt på grund av att vi är en bidragsgivare och inte lånar ut pengar till våra partner.
