# ID: svediakorp-gov441641
# author: Nielson, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 473
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Kommissionen påminner om att associeringsavtalet mellan EU och Israel, enligt dess villkor, endast är tillämpligt för staten Israels territorium.
Produkter från de israeliska bosättningarna på Västbanken och i Gazaremsan, östra Jerusalem och Golanbergen har inte rätt att få förmånsbehandling i tullhänseende när de importeras till EU, och bevis på ursprung som medför förmånsbehandling som utfärdats av Israel för dessa produkter kan inte godtas av gemenskapens tullmyndigheter.
I ett meddelande som offentliggjordes i Europeiska gemenskapernas officiella tidning i november 2001 informerade kommissionen tullmyndigheterna i medlemsstaterna europeiska importörer om att Israel utfärdar bevis på ursprung som medför förmånsbehandling för produkter som kommer från platser som Israel tagit kontroll över fr.o.m.
1967.
Som en uppföljning till detta meddelande kontrollerar tullmyndigheterna i EU: s medlemsstater all import från Israel i syfte att identifiera de olagligt utfärdade ursprungsbevisen, och återsända de berörda ursprungsbevisen till Israel i enlighet med det kontrollförfarande som anges i artikel 32 i protokoll 4 till avtalet.
I de israeliska svaren, i samband med dessa kontrollförfaranden, görs ingen åtskillnad mellan produktion i bosättningarna och på staten Israels territorium.
Enligt artikel 32 i protokoll 4 till avtalet skall tullmyndigheterna vägra förmånsbehandling om det inte inkommer något svar på begäran om kontroll inom tio månader, eller om svaret inte innehåller tillräckliga uppgifter för att avgöra om dokumentet i fråga är äkta eller produkternas verkliga ursprung.
De nationella tullmyndigheterna har behörighet att i varje enskilt fall enligt dessa bestämmelser fastställa om de faktiska omständigheterna och lagstiftningen tillåter dem att vägra förmånsbehandling i tullhänseende.
Denna vägran ger upphov till en tullskuld som medlemsstaternas tullmyndigheter måste driva in, eftersom de, enligt gemenskapsrätten, är ansvariga för indrivandet av tullskulder som är gemenskapernas traditionella egna medel.
EU tar varje tillfälle i akt för att hitta en lösning på problemet med importen av produkter från de israeliska bosättningarna, och finner att denna fråga bör lösas innan man ändrar protokollet om ursprungsbestämmelser mellan EU och Israel så att detta omfattas av den alleuropeiska ursprungskumulationen för Medelhavsländerna.
När det gäller skapandet av ” kvalificerade industrizoner ” i samband med EU: s handelsförbindelser med Jordanien och Israel håller kommissionen för närvarande på att genomföra en teknisk analys, och man har ännu inte dragit några slutsatser.
Om man skulle ställa en kompletterande fråga om varför kommissionen inte formellt har förslagit skiljedomsförfarandet – som är en del av allt detta – skulle jag svara att skiljedom förvisso är en möjlig åtgärd inom ramen för vårt associeringsavtal om det föreligger olika avtalstolkningar.
Kommissionen har emellertid hittills vidtagit nödvändiga åtgärder för att tillvarata gemenskapens ekonomiska och rättsliga intressen.
Man bör i detta avseende uppmärksamma att det för att inleda detta förfarande krävs ett enhälligt samtycke från medlemsstaterna.
