# ID: svediakorp-gov441511
# author: Andria (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 338
# sentences: 8
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsordförande!
Samtliga politiska strategier som har presenterats är förvisso väldigt tilltalande, men i många fall skulle de kunna stöta på hinder av varierande storlek om de inte backas upp av ett helt tillförlitligt strukturellt och administrativt system.
Anslutningen av de nya länderna som vi har planerat, främjat och åstadkommit alla tillsammans måste ske inom en solid, öppen ram för att vi skall undvika att skapa stora problem för gemenskapens personal, av vilken det redan krävs att den påtar sig mera arbete, eller skadar Europaparlamentets image och trovärdighet.
Därför måste de prioriterade frågorna och de stora besluten ha det nödvändiga stödet från ett Europa som fungerar, som är öppet och, vilket är allra viktigast, som kan redogöra för hur gemenskapens medel har förbrukats och använts.
Eurostataffären gör ingenting för att främja saken.
Det smärtade mig att höra Giovanni Procacci, som inte hade läst OLAF-rapporten eller revisionsrapporten, när han beskriver detta som en obetydlig olyckshändelse; om vi läste rapporterna skulle vi inse att de är ytterligt oroande.
Det är därför som kommissionens ansvar är att allteftersom öka kontrollerna, som hittills har visat sig vara lika täta som såll, genom att förbättra systemet på ett sådant sätt att åtskillnad görs mellan övervakning och kontroller, å ena sidan, och operativ förvaltning – tjänstemän som beviljar tillstånd – å den andra.
Vidare har Rådgivande kommittén för finansiella transaktioner, som arbetade enligt den tidigare budgetförordningen, avskaffats, och likväl har det blivit klarlagt att många transaktioner inte underkastades något krav på ekonomisk nytta, öppenhet eller kontraktsmässig legitimitet, något som inneburit att ett slags frizon skapades där uppdrag även efter 1999, eller kanske särskilt efter 1999, kunde lämnas med endast ett deltagande företag, ofta där det förelåg en intressekonflikt och med kontrakt som saknade underskrifter, vilket medfört skada för gemenskapens finanser, vars omfattning det är svårt att bedöma.
