# ID: svediakorp-gov441470
# author: Barón Crespo (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-18
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,245
# sentences: 77
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr rådsordförande, herr kommissionsordförande, mina damer och herrar!
Jag måste börja med att tala för Europeiska socialdemokratiska partiets grupp.
Jag vill framföra våra kondoleanser till familjerna till alla dem som förlorat livet i terrorattackerna nyligen.
Vi står sida vid sida med familjerna till de italienska soldater och de irakiska medborgare som omkommit.
Vi vill också uttrycka vår solidaritet med familjerna till offren för angreppen på synagogorna i Istanbul.
De senare representerar det sefardiska samfundet i Turkiet.
Ordet sefard betyder Spanien på hebreiska.
Det kan erinras om att för femhundra år sedan fann dessa judiska samfund en tillflyktsort i det ottomanska imperiet, när mitt eget land inte ville acceptera dem.
Jag går vidare, herr talman, och vill tacka Hans-Gert Poettering för att han införde politik i den här debatten.
Det är verkligen egendomligt att vi inte klarar av att tala om politik här.
Jag sade faktiskt till kommissionens ordförande att han borde avgå om han någonsin beslutade att ställa upp i valet till Europaparlamentet.
Jag sade mer än det.
För det första åtnjuter kommissionens ordförande för närvarande stöd från praktiskt taget alla schatteringar i kammarens politiska spektrum.
Han måste därför fullgöra sina skyldigheter.
Men som medborgare har han rätt att yttra sig om sin vision om Europas framtid.
Jag tror därför att det faktum att han avfattade detta dokument om den europeiska drömmen är en positiv utveckling.
Jag kan tillägga att jag anser att dokumentet är mycket bättre än det tal han höll i dag.
När jag väl sagt det vill jag påpeka att jag märkte en viss förtrytelse i det som Hans-Gert Poettering sade.
Han föreföll ta illa vid sig över att någon som uppenbarligen hörde till den ena sidan skulle ha hoppat över till den andra.
Som jag ser det har man rätt att ändra sig och mogna som person under sin resa genom livet.
Jag välkomnar att ordförande Prodi har intagit en mer socialt och politiskt framstegsvänlig hållning.
Vi lär få gott om tillfällen att diskutera detta i framtiden.
Det vi verkligen behöver från och med nu och fram till denna mandatperiods sista dag är en stark och beslutsam kommission.
Jag vill påstå att samma sak gäller rådet.
Jag tror att det mest upprörande beteende vi bevittnat under de senaste dagarna var när rådets ordförande fullständigt frångick de grunddrag som överenskommits av ministerrådet, kommissionen och parlamentet.
Han kom med oacceptabla uttalanden om Tjeckien och Ryssland.
Ni alla har makt att rätta till situationen.
Vi kan gå samman i morgon när vi röstar om förslaget till resolution om toppmötet EU-Ryssland.
Jag vill nu inrikta mig på ordförande Prodis tal.
För det första vill jag säga att jag, på min grupps vägnar, inte tänker beklaga mig över att förslagen är färre.
Problemet är helt enkelt att vi inte vet vilka förslagen är.
Vi har fått veta att vice ordförande de Palacio har för avsikt att träffa utskottens ordförande.
Vi kommer säkert att få veta det då.
I samband med bedömningen av kommissionärernas politik vill jag bara nämna att jag till Hans-Gert Poettering kommer att sända Loyola de Palacios uttalanden om socialisterna.
Det bör sägas att hon aldrig missar en enda tillställning med i Spanien.
Romano Prodi är inte den ende som är politiskt aktiv på hemmaplan.
Det är vi allesammans.
För att beskriva tillväxten använde sig Romano Prodi av uttryck som vanligen används av meteorologer.
Han sade att läget stod stadigt på vackert.
Jag tror att det vore mycket bra om han kunde förklara, på kommissionens vägnar, hur man tänker anpassa stabilitets- och tillväxtpakten till den nya situationen.
Det är en ytterst viktig begäran.
Den går hand i hand med behovet att stärka den ekonomiska styrningen.
Jag kom också att tänka på att budgetplaneringen har lämnats till sist, som om den vore något man ordnar i efterhand.
Den tio år gamla Delorsplanen har verkligen återupplivats.
Som jag ser det är det viktigt att diskutera forskning och utveckling, och inte bara infrastrukturen.
De är det nervsystem som ger kraft åt hela gemenskapen.
Det har också slagit mig att så få detaljer har lämnats om reformen av sammanhållningspolitiken efter debatten om Sapir-rapporten och kommissionär Barniers uppgifter.
Jag anser att kommissionens ordförande bör uttrycka sig mycket tydligare.
När allt kommer omkring är denna fråga mycket viktig för de nya medlemsstaterna, och även för jämvikten mellan de nuvarande medlemsstaterna.
För det andra ägnade Romano Prodi nästan halva sitt tal åt Eurostat.
Jag vill föreslå en del klargöranden här.
För det första spelade Europaparlamentet en avgörande roll i Eurostatfrågan genom Casacabetänkandet, som tillägg till de många rapporter som sammanställts inom kommissionen och OLAF.
Jag tror att man måste framhålla detta, eftersom man inför nya instrument men samtidigt bortser från den viktiga roll som Europaparlamentet spelar.
Jag beklagar att de andra grupperna i kammaren inte samtyckte till att debatten om Böschbetänkandet om bedrägerier skulle hållas medan kommissionens ordförande var närvarande.
Detta betänkande finns tillgängligt, och ordföranden hänvisade själv till det.
När det gäller Eurostat noterar jag förslaget om att definiera hur det politiska ansvaret skall se ut, och revideringen av kommissionens uppförandekod.
Jag är ändå förvånad över att man nu föreslår ett nytt instrument, vilket i praktiken innebär att OLAF dubbleras.
Jag befarar att vi till slut hamnar i en situation som liknar den som visas på en skämtteckning från sovjettiden.
Teckningen visar en medborgare som förföljs av två KGB-agenter.
De, i sin tur, förföljs av ytterligare två agenter, osv.
Raden av människor som alla iakttar varandra försvinner i fjärran.
Det handlar här inte om att utöka instrumenten, utan om att agera på ett tydligt och demokratiskt sätt.
Här har parlamentet en viktig roll att spela.
Jag tror inte att man kan ändra situationen genom att skapa ett nytt maktcentrum inom kommissionen.
Att försöka hitta ett kryphål i alla lagar är en utbredd mänsklig svaghet.
Jag tror att det finns talesätt om detta på alla språk.
Jag vet att det finns ett på spanska.
Det innebär att utfärdandet av fler och fler bestämmelser och förordningar inte nödvändigtvis förbättrar någonting.
Det som krävs är möjligheten till specifik kontroll.
Enligt min åsikt skulle idén att knyta OLAF och den europeiska åklagarmyndigheten till varandra kunna innebära ett steg framåt.
Jag vill gärna höra rådets synpunkter här, snarare än kommissionens, eftersom det största motståndet mot den europeiska åklagarmyndigheten kommer från regeringarna.
Det är inte någon stridsfråga här bland oss.
Herr ordförande, jag anser därför att det är viktigt att förhandla fram ett snabbt förfarande, så att dessa frågor kan diskuteras före slutet på denna mandatperiod.
Herr kommissionsordförande!
Jag undrar om ni föreställde er en kompromisslösning för toppmötet i december när ni hänvisade till 25 eller 30 kommissionärer.
Om de två siffrorna adderas skulle vissa länder till slut få två kommissionärer.
Till slut skulle jag vilja veta om ni håller fast vid ert förslag att dela ut kommissionärsposter och organisera en kommission som består av överordnade och underordnade kommissionärer.
