# ID: svediakorp-gov441448
# author: Kauppi (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 894
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Fru talman, mina damer och herrar!
Jag kan tyvärr inte dela kommissionens uppfattning om att tiden är inne för detta förslag som syftar till en total harmonisering av punktskatter för diesel för yrkesmässigt bruk.
Min kritik gäller i huvudsak följande frågor.
Jag börjar med resonemanget bakom förslaget: Finns det verkligen ett problem?
Kommissionen nämner två primära orsaker till sitt förslag: skydd av miljön och rättvis konkurrens på den inre marknaden.
Samtidigt som jag är en stark anhängare av båda dessa aspekter tvivlar jag på om förslaget, i sin nuvarande lydelse, kommer att få de önskade effekterna.
För det första måste miljöeffekterna ses i ett vidare sammanhang.
Man kan fråga sig om förslaget kommer att medföra några nämnvärda positiva effekter för miljön.
Kommissionen hävdar, och citerar bevis som närmast kan betraktas som anekdotiska, att lastbilar kör onödiga omvägar för att fylla sina stora tankar i länder där punktskattesatserna, och därmed även priserna, är lägre.
I förslaget hänvisar man till en OECD-rapport från 1997 där man drar slutsatsen att ” bränsleturismen ” står för 20 procent av bränsleförsäljningen i Schweiz, till exempel.
Även om man accepterar denna siffra kan man inte veta om det handlar om ersättande tankning i ordets rätta bemärkelse – alltså att lastbilschaufförer inte tankar fullt innan de reser från ursprungslandet – eller om det är resultatet av att folk kör omvägar för att tanka i särskilda länder.
Jag undrar om detta verkligen är ett så stort problem att det förtjänar en så långtgående åtgärd som fullständig harmonisering, som kommissionen föreslår.
Jag är inte heller helt övertygad om att det ens är önskvärt att avskaffa punktskatteskillnader mellan medlemsstater.
Jag anser att ett inslag av skattekonkurrens är väldigt hälsosamt, särskilt som den föreslagna harmoniseringen skulle leda till högre skatter i de flesta medlemsstaterna.
Slutligen och med tanke på att jag kommer från en perifer region inom unionen, skulle jag vilja säga att jag anser att man även måste ta hänsyn till regionala aspekter.
Skandinaviska lastbilschaufförer till exempel påverkas förmodligen inte av bränsleturismen på samma sätt som tyska eller belgiska transportföretag uppenbarligen gör i de tätbebyggda områdena i EU.
Jag tror att det här förslaget har lagts fram lösryckt från sitt egentliga sammanhang.
Trots att man vid ett antal tillfällen hänvisat till den aktuella diskussionen om en ny ram för transportpolitiken samt till förslaget om att införa en avgift på användning av infrastruktur, har det inte förts någon egentlig diskussion om hur dessa två initiativ står i växelverkan med varandra.
Kommissionen har lagt fram konkreta förslag om avgifter och skatter på infrastrukturen och därför hade det varit bättre om dessa åtgärder hade föreslagits samtidigt.
Annars finns det en klar risk för att en överdrivet stor börda läggs på transportsektorn i form av ökade dieselskatter och höjda infrastrukturavgifter.
Det är sant att den föreslagna artikel 8e hänvisar till detta problem, men den tillämpas bara under en övergångsperiod och endast för lastbilar som väger under 16 ton.
Och hur kommer detta förslag att påverka de nya medlemsstaterna, av vilka vissa för närvarande tillämpar skatter som är betydligt lägre än dem som gäller inom EU för tillfället?
Är det, som kommissionen hävdar, realistiskt att förvänta sig att en harmoniserad skattesatsnivå skall gälla i alla 25 medlemsstater 2012?
Jag befarar att omfattande prishöjningar i flera nya medlemsstater skulle lägga så enorma bördor på dem – helt utöver en ökande inflation vid en tidpunkt då de strävar efter att sänka sina inflationsnivåer för att kvalificera sig för ett EMU-medlemskap – att denna utveckling inte är politiskt möjlig.
Dessutom har kandidatländerna redan gjort en hel del för att anpassa sig till den nuvarande minimiskattesatsen och redan den relativt måttliga höjning som det talas om i energiskattedirektivet kan medföra svårigheter för vissa länder.
Ett av kommissionens skäl till att lägga fram detta ganska komplexa förslag är att snabbt se till att skattesatsen för personbilar blir densamma som den skattesats som gäller för blyfri bensin.
Kommissionen motiverar denna typ av skattehantering med miljömässiga skäl.
Vi måste överväga vilka följder harmoniseringen av dessa skattesatser skulle få för till exempel forskning och utveckling av dieselmotorer.
Vi måste också ha i åtanke att europeiska tillverkare för tillfället, på en konkurrenspräglad marknad, är marknadsledande inom området dieselteknik.
Likaså måste vi överväga vilka följder detta får för petroleumindustrin och oljeraffinaderierna, eftersom dieselkonsumtionen förmodligen kommer att minska i och med detta förslag.
Slutligen vill jag säga att jag före sommaruppehållet försökte göra några ändringar i detta förslag, för att Europaparlamentet skulle kunna anta det.
Det enda jag fick från kommissionen var dock muntliga försäkringar om att den förändring som Europaparlamentet önskar faktiskt kommer att vara det som kommissionen kommer att yrka på i rådet.
Det är väldigt otillfredsställande att parlamentet genom samrådsförfarandet antingen måste refusera förslaget eller ge kommissionen i deras förhandlingar med rådet.
Jag hoppas därför att ett nytt författningsfördrag i framtiden gör det möjligt att använda medbeslutandeförfarandet och majoritetsbeslut i frågor som rör beskattning, så att det blir lättare för parlamentet att anta ett kommissionsförslag med vissa ändringar och att ta upp frågan igen i en andra behandling.
