# ID: svediakorp-gov441431
# author: Read (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 907
# sentences: 40
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det gläder mig att få presentera dessa två betänkanden för er.
Jag kommer att ta itu med det enklare betänkandet först, eTEN-programmet, som kommissionären har angett huvuddragen för med beundransvärd klarhet.
Jag vill rekommendera parlamentet att anta kommissionens förslag.
Det var intressant att notera att budgetblodet fortfarande rinner i kommissionärens ådror.
Han hade helt rätt som påpekade att detta förslag är en omfördelning av en befintlig budget och inte handlar om att höja den totala budgeten.
Om 10-procentstaket höjs till 30 procent kommer detta emellertid att innebära att färre men mer fokuserade projekt utvecklas i framtiden.
Kommissionären har också helt rätt i att när möjligheten till spridning av en produkt blir erkänd är de svåraste hindren som den möter av ekonomisk karaktär.
Vi känner väl till svårigheterna att få privat kapital för initiala investeringar på detta område.
Att höja taket på detta sätt är ett korrekt sätt att använda medlen inom budgetprogrammet för eTEN.
Jag hoppas att kommissionens förslag antas, och varken jag eller några andra kolleger har lagt fram ändringsförslag, vilket är det enda rätta att göra.
IDA-programmet är mer komplicerat.
Jag hade hoppats att vi skulle ha enats om detta vid första behandlingen, men detta visade sig inte vara möjligt.
Rådet demonstrerade i vissa avseenden stor uthållighet i samband med bedömningen av förslaget, av mycket goda anledningar.
Det vi har att göra med här är att utvidga framgångarna med IDA-programmet när det gäller gränsöverskridande samarbete och kommunikation mellan offentliga förvaltningar.
IDA kommer att ligga till grund för detta, och detta samarbete kommer även att utvidgas till medborgare och företag.
Det finns emellertid även viktiga förändringar som berör förfarandet, vilket har effektiviserats och förenklats.
Det är bra att man har lärt sig läxan från tidigare arbete med IDA.
Kommissionären känner till att jag var föredragande för två eller tre separata IDA-förslag, och jag noterar med lite besk humor att detta var långt innan frasen ” e-förvaltning ” var allmänt känd eller ens uppfunnen.
Förslaget kan dock ha och kommer att ha verkliga fördelar.
Kommissionen uppskattar att för varje euro som används till IT-infrastruktur kan den offentliga sektorn tjäna så mycket som 1,8 euro.
Den årliga kostnaden för Testa-programmet, den del av IDA som behandlar infrastruktur, är 4,6 miljoner euro.
Vinsten förväntas bli 8,6 miljoner euro i hela den offentliga sektorn: en veritabel multiplikator.
Det nya programmet kommer att kallas IDABC.
Jag skall läsa upp för er vad det betyder eftersom det ibland är lätt att glömma: driftskompatibla alleuropeiska e-förvaltningstjänster för offentliga förvaltningar, företag och medborgare.
Även om det är mycket på en gång kan vi peka på framgångarna med IDA som ger Europeiska unionens medborgare verkliga fördelar på ett sätt som verkligen berör deras liv.
IDA fungerar för närvarande på följande områden: jordbruk, humanitärt bistånd, den inre marknaden, statistik, miljö, handel, sysselsättning och utbildning.
Jag lyfte här, och i min motivering, fram fem eller sex särskilda projekt: Solvit-nätverket, som ger personer som stöter på hinder för den inre marknaden en möjlighet att ta upp frågan med den berörda medlemsstaten; Euphin-programmet, som tillåter myndigheter att snabbt och säkert utbyta hälsovårdsuppgifter; Ploteus, en portal som tillhandahåller information om utbildningsmöjligheter i hela Europa; TourNet, ett system för att koppla samman turistförvaltningar så att de kan dela uppgifter om sina egna särskilda områden; och slutligen Transcards, ett mer lokalt och fokuserat program som gör det möjligt för medborgare som bor vid den fransk-belgiska gränsen att använda sig av hälso- och sjukvårdstjänster i de båda medlemsstaterna, oberoende av vilket land de bor i.
De är alla bra exempel som är värda att nämna på de påtagliga fördelarna med de möjligheter som IDA ger.
Detta nya förslag kommer inte bara att skapa påtagliga fördelar inom ramen för IDA; det kommer också att skapa fördelar för europeiska medborgare och företag.
Det kommer att underlätta den fria rörligheten för personer, varor och tjänster genom att göra tillämpningsområdena för e-förvaltning mer tillgängliga över de nationella gränserna.
Jag hoppas verkligen att parlamentet stöder kommissionens förslag på det sätt som jag har ändrat det, och jag rekommenderar er detta förslag.
Till sist skulle jag mycket kort vilja kommentera min kollega Nicholas Cleggs betänkande.
Jag skall inte gå in på detaljer.
Han har här gjort ett utmärkt arbete och gör helt rätt när han använder ett mycket specifikt språkbruk vad gäller vissa av medlemsstaternas tillkortakommanden.
Kommissionären uttryckte sitt allvar när det gäller att ta itu med de medlemsstater som inte har hållit tidsfristerna: utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi klargjorde att det skulle stå bakom honom om han önskade vidta de åtgärder som han skisserade.
Jag är övertygad om att parlamentet kommer att stödja honom i detta avseende.
Vi får redan vissa signaler om att anslutningsländerna uppger att de inte har tillräckligt med tid och behöver mer andrum.
Det är svårt att stå emot dessa argument om de nuvarande medlemsstaterna, som verkligen borde kunna införliva och genomföra, inte har gjort så.
Jag rekommenderar kammaren mina egna två betänkanden och Nicholas Cleggs betänkande.
