# ID: svediakorp-gov441422
# author: Matikainen-Kallström (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 424
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle uppriktigt vilja tacka min kollega Rolf Linkohr för hans berömvärda arbete i denna viktiga fråga.
Det råder konsensus i utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi om att forskningsfinansieringen i EU måste öka betydligt och omedelbart.
På tröskeln till utvidgningen skulle det därför vara bra att få fram några tydliga siffror utöver alla de vackra orden.
Slutsumman för det sjunde forskningsramprogrammet måste vara 30 miljarder euro.
En mindre investering kommer inte att göra lika stor nytta.
En av Europas svagheter är att de små och medelstora företagen inte har varit tillräckligt delaktiga i forskning.
Statistiska illusioner spelar också en roll i detta.
Det viktigaste verktyget i Europa för att nå 3-procentsmålet är företag och speciellt små och medelstora företag.
För närvarande bedriver företagen en hel del innovativt arbete som inte alls registreras statistiskt som forskning och utveckling, och detta arbete kan inte ens få något stöd genom de olika offentliga stödinstrumenten.
Anledningen till detta är att begreppet innovation är vagt, reglerna kan tolkas på många sätt, och följaktligen råder det osäkerhet i fråga om systemets rättvisa.
Av denna anledning är det detta område som behöver förbättras, eftersom de små och medelstora företagen ofta är synnerligen innovativa.
De är också en drivkraft bakom alla typer av tillväxt och skapandet av nya arbetstillfällen.
Marknadsorienterat forskningsstöd till små och medelstora företag bör uppmuntras genom särskild finansiering.
Olika former för offentligt stöd, vare sig det gäller skattefördelar eller direkta subventioner, får emellertid inte påverka vilka typer av bidrag som godkänns och inte heller omfattningen av den hjälp som ges.
Medlemsstaterna bör i framtiden vara fria att utforma sin egen politik för att garantera att de konkurrensregler som gäller för gemenskapen är neutrala i relation till valet av instrument.
Inrättandet av ett europeiskt forskningsråd skulle förbättra konkurrenssituationen globalt för den grundforskning som bedrivs i Europa på högsta vetenskapliga nivå.
Detta skulle framför allt möjliggöras genom att erbjuda långsiktig finansiering på europeisk nivå.
Det är nödvändigt att se till att det europeiska forskningsrådet får tillräckliga resurser, inte ur den nuvarande budgeten utan utöver de existerande forskningsanslagen.
Det är också viktigt att kommissionen tillhandahåller ytterligare och mera exakt information om vilka former av offentligt stöd som inte snedvrider konkurrensen.
Kommissionens mål att granska och förtydliga gemenskapens system för statsstöd till forskning och utveckling och att inrikta sådant stöd mot övergripande mål är mycket viktiga och välkomna.
