# ID: svediakorp-gov441421
# author: Busquin, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 487
# sentences: 21
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag skulle vilja tacka Linkohr som i egenskap av föredragande har fullgjort ett mycket viktigt uppdrag och som under lång tid har varit förtrogen med frågan.
Detta är ett betänkande med mycket hög kvalitet, som verkligen är till heder för medlemmarna i utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi.
Jag skulle också vilja tacka föredraganden från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och dess medlemmar.
Detta betänkande visar ännu en gång vilken betydelse parlamentet tillmäter forskning och innovation, och det är jag mycket glad över.
Vad som också är mycket viktigt är att detta är någonting som ökar.
Ministerrådet diskuterar nu regelbundet forskning och innovation.
Tillväxtinitiativet förde fram forskning och innovation som en avgörande faktor för europeisk tillväxt.
På samma sätt har kunskapsproduktion – och det är helt logiskt – blivit en viktig politisk prioritet i det kunskapsbaserade samhället.
Detta är dessutom också anledningen till att 3-procentsmålet, som diskuterades här i parlamentet, också antogs av ministerrådet och måste genomföras.
Linkohr nämnde emellertid med rätta att för att förverkliga 3-procentsmålet krävs en genomsnittlig ökning på minst 8 procent, 9 procent i den privata sektorn och 6 procent i den offentliga sektorn.
Det är en god idé att upprepa dessa siffror regelbundet, om vi skall klara av utmaningen.
De åtgärder som föreslås i handlingsplanen är inriktade på många aspekter, särskilt att skapa en mera gynnsam miljö även för privata forskningsinvesteringar, och detta gäller speciellt områdena konkurrens, immaterialrätt, regelverk, finansmarknader och beskattning.
Vi får emellertid inte heller glömma frågan om offentligt stöd till forskning och innovation, vilket fortfarande är väsentligt, vilket ni också framhöll.
Det gäller också hela frågan om grundforskning, och jag skall återkomma till detta efter anförandena om detta europeiska forskningsråd, som diskuteras och håller på att ta form, som säkert kommer att ge några svar.
Det finns naturligtvis också en process, och handlingsplanen är början på den processen.
Det finns ingen tid att förlora.
I grund och botten tror jag att vi, en gång för alla, måste se forskningen inte som en utgift utan som en prioriterad investering i Europas framtid.
Jag tror att detta är det viktigaste inslaget i vår forskningspolitik och jag känner att tack vare att parlamentet, vetenskapssamhället och industrin agerat gemensamt finns det en större och större medvetenhet om att detta är en fråga om liv och död för Europa, i ekonomiska och sociala termer.
Jag skulle vilja tacka er, herr Linkohr, och även alla ledamöterna för att ni har gett ert stöd till dessa frågor.
Jag hoppas att jag, nästa gång jag talar, naturligtvis kommer att svara på mera specifika aspekter av det som just har presenterats för er.
