# ID: svediakorp-gov441394
# author: Cappato (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 706
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det är rätt märkligt att ledamöter av denna församling – som till exempel Liam Hyland – klandrar dem som stöder finansiering av vetenskaplig forskning på embryonala stamceller och försöker införa en vetenskaplig modell i Europa, Europeiska unionen och parlamentet.
Vad som händer i Europa, med den nationella lagstiftningen i vissa medlemsstater, är raka motsatsen, nämligen att etiska fördomar blockerar forskningen för alla medborgare, inte bara för dem som av etiska skäl vill hålla sig utanför sådan forskning och dess resultat.
Europeiska kommissionen har utarbetat en kompromiss, som redan ligger på gränsen för det godtagbara av vetenskapliga skäl: Europeiska kommissionen undantar så kallad terapeutisk kloning från gemenskapsfinansiering.
Varför gör kommissionen det, om denna finansiering kan inge hopp om behandling och överlevnad för miljontals människor i Europa, och det kan den verkligen – och jag säger hopp, inte visshet, för vi i denna församling har, till skillnad från ledamöter av andra parlament, inte vetenskaplig visshet?
Europeiska kommissionen har redan tvingats kompromissa av etiska och moraliska skäl, som ni kallar dem, och avstå från finansiering av detta slag.
Bra, eller rättare sagt, det är inte alls bra, men nu räcker det: det behövs inga fler restriktioner; det finns inga vetenskapliga skäl att införa fler begränsningar.
Vidare, vad beträffar frågan om datum, anges i ändringsförslagen att stamcellerna – jag talar nu om Giuseppe Nisticòs förslag – måste ha utvunnits före den 27 juni 2002.
Men varför?
Vilka etiska skäl finns det att använda äldre embryon som är för gamla i vetenskapligt hänseende?
Ni säger ju ingenting om de vetenskapliga skälen.
De skäl ni anför, nämligen att nya embryon inte får produceras, är helt enkelt löjeväckande, för vilken forskare som helst kan tala om för er att detta problem inte existerar.
Om vetenskaplig forskning skulle tillåtas skulle det inte vara några svårigheter att få tag på embryon, och det skulle inte heller finnas något behov av att producera dem för detta specifika ändamål.
Det finns tiotusentals embryon i Italien och, föreställer jag mig, hundratusentals i Europa, som har frusits ned och för vilka det bara finns ett alternativ till vetenskaplig forskning: soptunnan.
Ordföranden för utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden, Giuseppe Gargani, anser alltså att ett embryo är en mänsklig varelse?
Betyder det att vi skall kasta embryovarelsen i soptunnan i stället för att använda den för vetenskaplig forskning?
Låt herr Gargani och alla andra försöka rädda dessa hundratusentals liv som ligger nedfrusna i laboratoriefrysarna!
Det här har ingenting med vetenskap att göra.
Här görs ett försök att införa en etisk och moralisk princip, och detta görs – jag syftar nu på dem som försöker lägga fram ändringsförslag som är ännu mer restriktiva än kommissionens förslag – med en metod vi inte kan tillåta: man anger forskning på adulta celler som ett alternativ till forskning på stamceller.
Till skillnad från er vet inte vi, som motsätter oss förbud i samband med vetenskaplig forskning, om forskning på adulta celler eller forskning på embryonala celler kommer att ge resultat först.
Vi vet inte och vi påstår oss inte veta, och vi vågar inte säga till parlamentet att den ena typen av forskning är bättre än den andra: båda typerna är värdefulla.
Vi måste gå vidare med båda typerna av forskning, och den som först lyckas rädda livet på medborgare i Europa och världen är den bästa.
Vi påstår oss inte ha detta vetenskapliga kunnande, och det vore bättre om ni inte gjorde det heller.
Vi hoppas att Europeiska unionens italienska ordförandeskap, som har haft så stor respekt för unionens ståndpunkter när det misslyckats att samla mod för att föreslå ett moratorium för dödsstraff, i detta läge, eftersom detta är den hållning det valt att inta, kommer att göra samma sak när det gäller vetenskaplig forskning och inte bojkotta Busquins förslag.
Låt oss öppna dörren för finansiering av terapeutisk kloning!
