# ID: svediakorp-gov441384
# author: Busquin, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 801
# sentences: 30
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, ärade ledamöter!
Jag välkomnar detta tillfälle att ta upp en fråga som parlamentet alltid har visat stort intresse för.
Jag vill först och främst tacka föredraganden och alla medlemmarna i utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi för deras goda arbete.
Jag vill också tacka föredraganden och medlemmarna i utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden.
Vetenskaplig forskning och teknisk utveckling spelar per definition en avgörande roll för ekonomin i det kunskapsbaserade samhälle som unionen har som målsättning att åstadkomma i Europa.
Både företagens konkurrenskraft och de europeiska medborgarnas livskvalitet är mer än någonsin avhängiga av framstegen i vetenskapligt kunnande och hur de utnyttjas.
Det har ofta sagts, och det med rätta, att detta århundrade kommer att vara biovetenskapens och bioteknikens århundrade.
Forskningen om embryonala stamceller tycks vara av avgörande betydelse för att vi skall få mer kunskap om livets allra första skeden.
Denna forskning kommer också att få betydelsefulla medicinska tillämpningar, till exempel vid behandling av sjukdomar som hittills inte gått att bota, framför allt degenerativa sjukdomar – som cancer och Alzheimers sjukdom – som lägger en allt större börda på det europeiska samhället i form av mänskligt lidande och stora kostnader.
På kortare sikt kommer forskningen om embryonala stamceller att öka vetenskapsmännens förståelse för hur celldelning och reproduktion fungerar, vilka är avgörande processer för livets tillblivelse och för uppkomsten av vissa sjukdomar.
Därigenom kommer framsteg på andra forskningsområden att möjliggöras.
Denna forskning kommer att vinna på att bedrivas på europeisk nivå, där mervärdet av samarbete är betydande.
Samarbete mellan forskarlag från olika medlemsstater gör att de resurser som krävs kan användas mer effektivt och gör det möjligt att nå de bästa resultaten snabbare, vilket gynnar det vetenskapliga samfundet och patienter i hela Europa.
Jag vill inleda med att tala om de institutionella förutsättningarna för detta samarbete.
Det förslag som kommissionen lade fram den 9 juli utgjorde en uppföljning av rådets möte den 30 september 2002, då de särskilda programmen för genomförandet av sjätte ramprogrammet för forskning antogs.
Vid det tillfället beslutades det att kommissionen skulle lägga fram ett lagstiftningsförslag om ändring av det särskilda programmet ” Att integrera och stärka det europeiska området för forskningsverksamhet ” och ominrättande av ramar för forskning där embryon och stamceller från mänskliga embryon används.
Kommissionen föreslår nu därför en uppsättning principer, ett regelverk som innehåller mycket strikta, tydliga och öppna villkor, både vetenskapliga och etiska, som skall styra finansieringen av forskningsprojekt där överflödiga mänskliga embryon används för att utveckla nya stamcellslinjer.
Kommissionen anser att den har utarbetat ett ansvarsfullt förslag där en god balans uppnås mellan å ena sidan forskningens behov och patienternas förväntningar, och å andra sidan garantier för att denna forskning kommer att respektera de allra striktaste etiska normer.
Om ännu striktare villkor än dem som föreslås av kommissionen införs, skulle det i praktiken innebära ett förbud mot denna forskning, som ju faktiskt är tillåten enligt de beslut som parlamentet och rådet redan fattat beträffande ramprogrammet och dess särskilda program.
Jag vill betona att det inte är vår sak att här fastställa etiska regler för stamcellsforskning i Europa.
De villkor som föreslås gäller endast sjätte ramprogrammet och påverkar inte den nationella lagstiftningen.
Denna forskning kommer aldrig att beviljas finansiering i ett land där den är förbjuden.
Genom att föreslå dessa villkor ville kommissionen sända ett tydligt budskap till dem som har invändningar mot den typ av forskning det handlar om.
Kommissionen föreslår att endast överflödiga embryon som skapats före den 27 juni 2002 får användas.
Syftet med denna tidsgräns är att förhindra att gemenskapsfinansieringen uppmuntrar skapande av ytterligare överflödiga embryon för forskningsändamål genom provrörsbefruktning.
Jag vill också framhålla att finansieringen av forskning där embryonala stamceller används är ett komplement till finansieringen av forskning om adulta stamceller.
Forskning om båda typerna av celler är nödvändig, framför allt eftersom deras egenskaper skiljer sig åt, liksom även de medicinska tillämpningar vi ser framför oss.
Det är emellertid också viktigt att vi har nya embryonala stamcellslinjer till vårt förfogande, för de som finns i dag är få, oftast av dålig kvalitet och – det vill jag särskilt framhålla – huvudsakligen utomeuropeiska, patenterade och därför endast tillgängliga till mycket höga priser, även för forskningsändamål.
Under dessa förhållanden ligger det i Europas intresse att vi utvecklar vår egen kapacitet.
Sammanfattningsvis vill jag påminna er om att de tre institutionerna har föresatt sig att komma fram till ett beslut i denna fråga före årets utgång, och jag räknar givetvis starkt med parlamentets stöd för att detta skall kunna ske.
