# ID: svediakorp-gov441371
# author: Aaltonen (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 325
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Europeiska handikappåret närmar sig sitt slut och det är dags att utvärdera resultatet.
Vad ser vi?
Kan ett år verkligen göra någon skillnad?
Har vi lyckats uppnå någonting konkret som kan påverka funktionshindrade människors vardagsliv och livskvalitet?
Jag hoppas att några varaktiga förändringar i åtminstone en del funktionshindrade människors vardagsliv kommer att kvarstå efter detta år.
Ett bra exempel kan vara användningen av ledarhundar i hela unionen, vilket tillsammans med tekniska hjälpmedel och informationsteknik innebär ökade sociala, utbildningsmässiga och yrkesmässiga möjligheter för synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade.
Jag vill ta tillfället i akt att tacka kommissionsledamot Anna Diamantopoulou för hennes genuina intresse och hennes uppmuntran i denna fråga, och jag hoppas på fortsatta framsteg och spridning även till de nya medlemsstaterna, eventuellt med finansiering från EU.
Emellertid kvarstår frågan om hur tillgänglighet, icke-diskriminering och fullständiga medborgerliga rättigheter för människor med funktionshinder skall kunna införlivas i de huvudsakliga politiska strategierna på alla nivåer.
Just nu inför vi också fler viktiga politikområden för framtiden.
Jag deltar i arbetet med att anpassa ett förslag till direktiv om offentlig upphandling, och vi försöker nu lösa två viktiga frågor som rör funktionshindrade och deras medborgerliga rättigheter.
I vilken utsträckning kan vi ta hänsyn till handikappades särskilda behov i fråga om byggnader och omgivningens andra fysiska aspekter och vid utveckling av transport och andra tjänster?
En annan väsentlig fråga som fortfarande saknar svar gäller kriterierna för produktionsmetoder.
Som jag ser det är det också framför allt en demokratifråga.
Dessa två direktiv innebär att vi måste fatta viktiga beslut om hur stora beslutsbefogenheter de lokala myndigheterna skall ha.
Dessutom finns det i det nya utkastet till konstitution en indirekt risk för att sjukvård och annan socialtjänst öppnas för konkurrens.
Vad skulle detta innebära för funktionshindrade människors särskilda behov?
