# ID: svediakorp-gov441242
# author: Doyle (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 713
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag kommer till denna debatt med dubbla lojaliteter.
Å ena sidan råder det inget tvivel om att det länge har varit befogat med en förenkling av det nuvarande systemet för fordonsbeskattning i syfte att undanröja hinder för och snedvridningar av den fria rörligheten för personbilar på den inre marknaden.
I själva verket var möjligheten till en fri marknad för bilar en av de mest omdiskuterade frågorna och något av det som våra medborgare frestades allra mest med när vi gick in på den inre marknaden – i alla fall i Irland.
Mitt land är en av de tio medlemsstater som har en fordonsregistreringsskatt.
Den är väldigt hög: möjligtvis kan Finland överträffa oss, men vi är helt klart i nivå med dem.
Detta bidrar till att priserna på personbilar och alla andra vägfordon är bland de högsta i EU, och detta gäller även import av begagnade bilar.
Vi har ingen inhemsk biltillverkningsindustri, inte ens monteringsanläggningar.
Samtliga våra bilar importeras och bidrar inte till sysselsättningen utan påverkar betalningsbalansen negativt.
Trots strukturfondernas frikostighet genom åren har vi ett slitet vägnät och i de större städerna råder fullständigt trafikkaos, eftersom bilbeståndet har ökat dramatiskt under det senaste decenniet, och kurvan fortsätter obarmhärtigt att peka uppåt.
I själva verket har priset på oxar och antalet sålda nya bilar, utan inbördes ordning, länge använts som måttstock på Irlands ekonomiska resultat.
Tänk samtidigt på att våra kolidioxidutsläpp enligt Kyoto nu ligger på 1990 års nivåer plus 22 procent – vilket redan det är 10 procent över målet för 2010 – och att även en avskaffad eller reducerad fordonsregistreringsskatt på sin höjd kommer att leda till minimala eller inga sänkningar av bilpriserna, eftersom biltillverkarna har varit tvungna att sänka sina priser för att kompensera för våra höga skatter – och de kommer att höja priserna om skattebördan lättar – vilket totalt sett ger en mycket komplicerad spelplan.
Å andra sidan får den irländska finansministern varje år in över 800 miljoner euro från fordonsregistreringsskatten, vilket motsvarar en tvåprocentig ökning av standardnivån på inkomstskatten, och det ger en antydan om vilka problem som skulle uppstå om fordonsregistreringsskatten sänktes eller avskaffades.
Om man ersatte den med ytterligare bensinskatter, skulle det krävas en ökning på 36 cent per liter för att kompensera för bortfallet av skatteintäkter.
Detta skulle vara inflationsdrivande, liksom alla andra proportionerliga ökningar av vår redan höga årliga trafikskatt, vilket resulterar i att bilägare som redan har betalat registreringsskatt på existerande fordon drabbas dubbelt upp.
Även om jag motsätter mig att betala en sådan hög fordonsregistreringsskatt på en så kallad inre marknad, måste jag erkänna att registreringsskatten är en engångsskatt som omsätts till kapital genom bilarnas värde.
Det finns inga belägg för att de nuvarande problemen med registreringsskatten skulle motivera ett stort intrång i de nationella skatteordningarna på det sätt som man överväger i det här meddelandet från kommissionen.
Jag kan skilja mellan indirekta skatter som fordonsregistreringsskatt och direkta skatter som inkomst- och bolagsskatt, men medlemsstaterna har rätt att sköta sina angelägenheter så att bilisterna bidrar till kostnaderna för att tillhandahålla allmänna tjänster, särskilt när det gäller kostnaderna för anläggande av vägar och järnvägar samt vägunderhåll.
Det är mycket bättre än att öka inkomstskatten med 2 procent.
När kommissionen lägger sig i medlemsstaternas skatteordningar måste en allvarlig varning utfärdas.
Ständiga försök inom det här känsliga området hotar allvarligt de alltmer euroskeptiska EU-medborgarnas förmåga att fortsätta att acceptera det stora europeiska projektet.
Jag skulle vilja framhålla för kommissionsledamoten att han blandar sig i medlemsstaternas skatteangelägenheter på egen risk.
Sammanfattningsvis måste framtiden för vår inre marknad vara ett system för fordonsbeskattning som är klart koldioxidbaserat, men utan några centrala påbud.
Den skatten skall ligga på en nivå som helt återspeglar varje medlemsstats krav – miljömässigt, ekonomiskt och materiellt.
När det gäller personbilar och vägfordon kommer det inte att bli någon verklig inre marknad förrän vi alla börjar köra på samma sida av vägen, så att vi kan ha antingen vänster- eller högerstyrda fordon.
Men det är en detalj som vi får prata om någon annan dag.
