# ID: svediakorp-gov441217
# author: Paciotti (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 430
# sentences: 12
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Förslaget till resolution i betänkandet av Hernández Mollar innebär en betydande förbättring av kommissionens grönbok om rättssäkerhetsgarantier, inte minst tack vare ett antal ändringsförslag från samtliga politiska grupper.
Jag vill därför tacka Hernández Mollar för hans arbete.
Förslaget till resolution innebär som sagt en klar förbättring av betänkandet, inte bara eftersom det innehåller ett tydlig krav på att EU skall anta ett rambeslut om gemensamma miniminormer, och inte bara eftersom det också pekar på de kvarvarande bristerna – som också kommissionen erkänner – när det gäller att bygga upp ett heltäckande system med gemensamma miniminormer som säkrar de grundläggande europeiska rättigheterna på rättssäkerhetsområdet.
Förteckningen över dessa rättigheter måste utökas till att även omfatta bevisens giltighet och tyngd, kriterierna för omhändertagande i förebyggande syfte, de faktiska förhållandena i fängelserna samt rätten att överklaga, vilket är särskilt viktigt när det gäller den individuella friheten.
Centralt i förslaget till resolution är den detaljerade förteckningen över innehållet i de rättigheter som redan behandlats i grönboken: rättshjälp och försvar, som måste vara gratis för dem som behöver det och tillhandahållas av kompetent yrkesfolk; garanterad fullständig, adekvat tolkning för de personer som talar andra språk; rätt till konsulärt bistånd och lämpligt skydd för särskilt utsatta personer, framför allt – men inte enbart – minderåriga.
Det jag finner särskilt innovativt och särskilt intressant är förslaget om ett dokument med de misstänktas och tilltalades rättigheter, som skall överlämnas till den tilltalade eller misstänkte i samband med dennes första kontakt med myndigheterna i en rättsprocess och som måste vara detaljerat och tillgängligt på flera språk.
Som bekant måste samtliga medlemsstater följa Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och domstolen som övervakar att konventionen följs, med dess omfattande rättspraxis, men det räcker inte.
De stora skillnaderna mellan olika system, förfaranden och rättsliga traditioner väcker i sig en oro som kan undergräva det förtroende som de europeiska medborgarna måste kunna känna för medlemsstaternas rättssystem.
Annars går det inte att utveckla det nödvändiga samarbete som baseras på ömsesidigt erkännande av de olika medlemsstaternas rättsliga åtgärder inom ett territorium där det inte längre finns några inre gränser.
För att garantera medborgarnas frihet och säkerhet föreligger det därför ett trängande behov av att införa miniminormer för att på EU-nivå fastställa de rättssäkerhetsgarantier av hög klass som Europa säger sig vilja garantera alla – såväl medborgare som icke-medborgare – som kommer i kontakt med dess rättssystem.
Min grupp kommer därför att rösta för Hernández Mollar-betänkandet.
