# ID: svediakorp-gov441204
# author: Reding, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 928
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
För det första vill jag tacka Anna Karamanou för hennes arbete med detta betänkande om kvinnor i det nya informationssamhället.
Som vi vet har globaliseringen och informations- och kommunikationstekniken (IKT) på ett dramatiskt sätt förändrat alla områden inom det yrkesmässiga och sociala livet i Europa.
I dag använder mer än hälften av alla yrkesverksamma datorer i arbetet, 40 procent av alla européer använder Internet och mer än 60 procent av alla nya arbetstillfällen som har skapats i unionen under de senaste fem åren återfinns inom de högteknologiska sektorerna.
Dessa siffror talar sitt tydliga språk: det kommer inte att finnas något egentligt behov av anställda som inte har erforderlig utbildning i att använda den nya tekniken.
Jämställdheten har gått framåt: nästan lika många kvinnor (46 procent) som män (54 procent) använder datorer och läget är ungefär detsamma ifråga om Internet.
Inom missgynnade grupper växer dock klyftan mellan män och kvinnor.
Den nya tekniken ger nya möjligheter i fråga om arbetstillfällen och människors arbetsliv, däribland distansarbete som åtminstone i teorin kan underlätta för kvinnor och män att förena familj och arbete.
Trots att kvinnor tycks vara mer intresserade av distansarbete nu, utnyttjar de fortfarande inte denna möjlighet i någon större utsträckning, så här återstår mycket att göra.
Två tredjedelar av alla tjänster i de nya tekniksektorerna innehas av män.
Bara 15 procent av de yrkesverksamma på området är kvinnor och siffrorna är ungefär desamma i fråga om utbildning.
I vissa länder studerar mindre än 30 procent av kvinnorna ny teknik på universitetsnivå.
Kvinnor innehar 19 procent av doktorsbefattningarna inom data och andelen kvinnor som startar egna företag är mycket mindre än så.
I näringslivet hittar man färre kvinnor ju högre upp i beslutspyramiden man går inom den nya informationssektorn, även om jag tror att detta i viss utsträckning gäller alla sektorer.
I det här sammanhanget har Lissabonstrategin, den socialpolitiska dagordningen och sysselsättningsstrategin spelat en viktig roll när det gäller att underlätta kvinnors tillgång till informationssamhället, liksom alla de åtgärder som utbildningsministrarna har vidtagit på nationell nivå och EU-nivå.
Inom ramstrategin om jämställdhet uppmuntras på samma sätt fokuseringen på anställbarhet och kvinnors tillgång till arbetstillfällen inom den nya tekniksektorn.
Det finns ett antal andra gemenskapsfinansierade program som också främjar jämställdhet; även arbetsmarknadens parter har en central roll när det gäller att stödja kvinnors delaktighet i informationssamhället.
Om vi vill uppnå resultat står det klart att alla dessa politikområden måste befästas och där har kommissionen en avgörande roll.
Även alla andra berörda parter på samtliga nivåer måste också ta det tillfälle som det nya kunskapsbaserade samhället utgör för att se till att män och kvinnor är jämlikt representerade inom sektorn.
Som jag ser det bör alla framtida insatser styras av tre prioriterade frågor.
För det första inriktningen att det skall finnas plats för kvinnor överallt och i alla sociala situationer.
För det andra bör vikten av utbildning betonas.
För det tredje måste vi arbeta för att öka kvinnors sysselsättningsgrad och andelen kvinnor som startar nya företag inom den nya tekniksektorn.
Som jag sade inledningsvis måste vi särskilt uppmärksamma kvinnor som riskerar att utestängas från informationssamhället, däribland äldre kvinnor, arbetslösa och låginkomsttagare, invandrarkvinnor, funktionshindrade kvinnor och framför allt kvinnor som inte har tillräcklig utbildning.
Nödvändig infrastruktur måste skapas i städer och på regional och lokal nivå.
Bättre tillgång till bredbandsanslutningar kan motverka marginalisering i både städer och på landsbygd.
Tillgången till ny teknik på alla områden får inte bara användas för att hjälpa kvinnor att hitta nya arbeten.
Genom att främja nya arbetsmetoder och nya sätt att organisera arbetet skapas också de förutsättningar som erfordras för att förändra dagens arbetsliv.
Jag har redan nämnt distansarbete, men arbetets kvalitet och graden av tillfredsställelse med arbetet kan också förbättras.
Slutligen skulle detta kunna leda till att kvinnor blir mer integrerade på arbetsmarknaden.
Om vi skall uppnå målen från Lissabon är det avgörande att vi kan öka kvinnors medverkan på arbetsmarknaden; ett avsevärt mycket högre nyföretagande skulle verkligen kunna ge kvinnor andra förutsättningar.
Vi måste stärka kvinnors roll i fråga om ägande, kontroll och ledning inom IKT- och mediasektorerna genom att ge kvinnor som startar egna företag det stöd de behöver, finansiera projekt och samarbeta för att genomföra handlingsplaner, särskilt inom de kunskapsbaserade sektorerna, stödja informationskampanjer och uppmuntra kvinnor att ta arbete inom den nya tekniksektorn när de har fått utbildning.
Vi måste skapa förutsättningar för alla kvinnor att bli aktiva på arbetsmarknaden, däribland unga mödrar, äldre kvinnor och kvinnor med funktionshinder.
Om vi skall uppnå jämställdhet mellan män och kvinnor måste kvinnor bli bättre företrädda på marknaden.
Detta räcker dock inte i sig.
Kvinnor måste också spela en central roll i beslutsfattande organ och i samhället i stort.
När det gäller den nya tekniken kommer vi inte att få se några verkliga förändringar i fråga om jämställdhet förrän kvinnor också återfinns på högre positioner inom denna sektor.
Herr talman, mina damer och herrar!
Denna åtgärd fodrar partnerskap och praktiskt handlande.
Att öka kvinnors delaktighet i informationssamhället är en uppgift för oss alla.
Kommissionen, Europaparlamentet, regeringarna, de regionala och lokala myndigheterna, fackföreningarna och arbetsgivarna har gemensamt ansvar för detta och kommissionen hoppas att alla kommer att axla det.
