# ID: svediakorp-gov441203
# author: Karamanou (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,005
# sentences: 38
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionär!
Jag är säker på att ni känner till att bristen på tillgång till ny teknik och den digitala analfabetismen allt mer utvecklas till nya former av socialt utanförskap som direkt drabbar kvinnor.
De uppgifter vi har i dag visar att det råder enorma skillnader mellan könen, både i fråga om utbildning och arbetsmarknad.
I inledningen till det betänkande som jag har sammanställt för utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor räknas orsakerna till detta upp.
De utgörs till exempel av stereotypiska uppfattningar och kulturella fördomar som begränsar flickors möjligheter och sätter hinder i vägen för deras karriärer.
Detta leder till generella negativa konsekvenser för ekonomin eftersom de mänskliga resurserna inte utnyttjas på ett rationellt sätt.
Vi vet att tre miljoner nya arbetstillfällen har skapats under de senaste tio åren, av vilka 1 600 000 har gått till kvinnor.
Man bör dock notera att över 60 procent av de nya arbetstillfällen som har skapats finns inom den högteknologiska sektorn, där kvinnor är underrepresenterade, framför allt inom yrken med hög teknisk specialisering och på beslutsfattande nivå.
Under rådande omständigheter förvärras således de strukturella svagheterna och klyftan ökar mellan könen på grund av den ekonomiska utvecklingen inom den moderna tekniken.
Vi har alltjämt en könsuppdelad arbetsmarknad, där männen dominerar inom den nya tekniken och kvinnorna på lågavlönade tjänster som kräver en lägre grad av specialisering och ger mindre trygghet.
Inom vetenskap och forskning är kvinnor inte bara kraftigt underrepresenterade, utan är dessutom bara verksamma inom ett fåtal vetenskapsområden, medan de är helt frånvarande inom andra.
Kvinnornas representation i hela den vetenskapliga hierarkin är påfallande ojämlik och deras möjligheter att få forskningsanslag är sämre.
Av Europas 500 000 forskare inom näringslivet är endast 50 000 kvinnor.
Inom den offentliga sektorn (universitet och forskningscentrum) varierar andelen mellan en fjärdedel och en tredjedel, men i ansvarsfulla positioner är den lägre än tolv procent.
Inom näringslivets forskning är situationen ännu värre och allra värst inom den nya tekniken.
Vetenskapliga metoder, teman och forskningsområden skulle verkligen berikas om kvinnor fick bättre tillgång till forskningen.
Samma förhållande råder på mediaområdet där kvinnliga journalister varken har företrädare. är delaktiga eller återfinns i ansvarig ställning.
Samtidigt uppmärksammas inte diskrimineringen av kvinnor och kvinnor framställs ofta på ett verklighetsfrämmande sätt i media.
Internet fortsätter också att domineras av män och i huvudsak styras av män, vilket leder till diskriminering.
Undersökningar visar på skillnader i kvinnors och mäns sätt att utnyttja Internet-tjänster.
Det finns också en del oroande uppgifter om den låga andelen kvinnliga Internetanvändare i anslutningsländerna.
För att öka antalet kvinnor i utbildningen om den nya tekniken föreslår jag i betänkandet att datorer och Internet skall börja användas tidigt i grundskoleutbildningen, så att unga flickor på ett positivt sätt uppmuntras till vidare studier med denna inriktning.
Undersökningar visar att tidig kontakt med vetenskap och teknik kan ändra flickors inställning innan stereotyperna börjar påverka deras beteende.
Lissabonstrategin och sysselsättningsriktlinjerna måste tillämpas för att förhindra att arbetsmarknaden blir ännu mer könsuppdelad, och kvinnorna koncentreras till vissa okvalificerade låglöneyrken med dåliga avancemangsmöjligheter.
Därför bör både kommissionen och medlemsstaterna med fullt utnyttjande av strukturfonderna och i synnerhet av socialfonden göra åtaganden för utbildning inom den nya tekniken, framför allt beträffande integrering eller återintegrering på arbetsmarknaden och hela tiden med beaktande av Lissabonmålen.
Samtidigt måste man driva en jämställdhetspolitik och jämställdhetsprogram som särskilt riktar in sig på vidareutbildning, livslångt lärande, möjlighet att förena yrkeslivet med familjelivet samt lika fördelning av familjeansvaret mellan män och kvinnor, vilket kommer att underlätta kvinnors delaktighet i informationssamhället.
Särskild uppmärksamhet bör ägnas innehållet i multimedia, så att positiva förebilder för flickorna lyfts fram, såsom kvinnors framträdande prestationer på alla utbildningsnivåer.
Vi uppmanar Europeiska kommissionen och medlemsstaterna att verka för kvinnors fulla och jämlika medverkan i media, inklusive inom administration, planering, ledning, utbildning och utsändning.
Samtidigt måste vi anta åtgärder för att förbättra arbetsvillkoren inom de nya sektorerna, såsom distansarbete.
Kvinnors tillgång till Internet och den nya tekniken kan förbättras genom att bygga en omfattande infrastruktur och tillhandahålla teknisk utrustning i landsbygdsområden och småstäder, vilka i nuläget är otillräckligt utrustade, i synnerhet i de fattigare områdena och i anslutningsländerna.
Europeiska unionens samtliga politikområden bör genomsyras av en strategi för att värna om den grundläggande infrastruktur som ger tillgång, utrustning och anslutning i alla bostadshus, skolor, offentliga byggnader och bibliotek.
För att bekämpa social marginalisering krävs det att utsatta grupper av flickor och kvinnor prioriteras, såsom invandrare, personer med funktionshinder, fattiga, ensamstående mödrar och kvinnor på landsbygden.
Kommissionen måste också samla in ytterligare uppgifter om strukturella skillnader inom it-sektorn, så att vi kan undersöka hur delaktiga kvinnorna verkligen är, hur de är representerade och hur trenderna på arbetsmarknaden ser ut.
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor understryker att könsaspekterna i den nya tekniksektorn hittills helt har ignorerats.
Därför uppmanar vi kommissionen och rådet att lägga fram konkreta strategiförslag och att bidra till att en övergripande jämställdhetspolitik förs upp på FN: s världstoppmöte om informationssamhället, som hålls i Genève i december 2003.
Den digitala ekonomin innebär både möjligheter och utmaningar för kvinnor, utmaningar som skiljer sig från de utmaningar som männen möter och som är avhängiga våra olika roller och funktioner i familj och samhälle.
Införlivandet av ett könsperspektiv i utvecklingen av den nya tekniken ger inte bara upphov till frågor om tillgång, kvantitativt deltagande och lika representation för kvinnor; även större frågor väcks som utgör ett tillfälle att kritiskt granska informationssamhällets kultur, dess värden, utvecklingsstrategier och dito mål samt utnyttjandet av mänskliga resurser.
Jag hoppas att mitt betänkande kommer att bidra till den offentliga dialogen om vilket slags informationssamhälle vi vill ha.
