# ID: svediakorp-gov441184
# author: Prets (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 842
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, fru kommissionär!
Ni har rätt i att tiden är knapp och att vi måste anstränga oss för att projekten skall kunna inledas och de berörda få sina bidrag.
Det var också det första jag ville kritisera, för den tid vi har fått är mycket, mycket kort.
Om vi skall kunna utföra vårt arbete noggrant och bra behöver vi tid, annars blir vi överrumplade och omkörda och tvingas tillgripa till provisoriska lösningar som ingen vill ha eller tycker om i slutänden.
Jag skulle vilja be er att sådana ärenden och så viktiga beslut i framtiden får tillräckliga tidsramar; vi har nu människor som flåsar oss i nacken och resultatet blir att vi måste ge vika eftersom vi vill att organisationerna skall få sin finansiering och sina bidrag, även om det fortfarande finns mycket som vi inte helt instämmer i.
Det är beklagligt att rättsakten ännu inte finns tillgänglig, vilket redan får återverkningar.
Det råder till exempel redan brist på anslag till partnersamverkan, och den första delutbetalningen kan inte göras.
Även resurserna för informationskampanjer i medlemsstaterna måste dras ned.
Vid en tidpunkt då vi står inför utvidgningen och behöver mer information än någonsin anser jag definitivt inte att sådana återverkningar hör hemma här.
Således anser jag att det finns ett tvingande behov av att erbjuda övergångslösningar så att programmen kan fortgå om svårigheter uppstår, så att den verksamhet som Europas medborgare har planerat inte hindras och det förtroende som under alla omständigheter är mycket svårt att bygga upp inte samtidigt undermineras.
Vad beträffar de tre betänkandena från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media och idrott som är uppe till diskussion anser jag att de obehindrat kan diskuteras och behandlas tillsammans; de är dock helt olika till innehåll och vi kan därför inte fatta beslut om alla samtidigt.
Avsikten bakom förslaget att harmonisera handlingsprogrammen i fråga om andelen medfinansiering, principen som successiv nedtrappning och inte minst tanken att samordna alla löptider till 2008 är till exempel god, men kan omöjligt fungera i praktiken.
Jag är också emot en enhetlig medfinansieringsgrad på 20 procent för alla tre områdena.
Många organisationer, framför allt på utbildningsområdet, får ett så minimalt stöd att ytterligare nedskärningar faktiskt skulle diskvalificera dem helt; för dem är det inte värt mödan att lyfta pennan och fylla i en ansökan.
En finansieringsgrad på 20 procent är maximigränsen för ungdomsorganisationer, eftersom bristen på sponsorer gör det mycket svårt för organisationerna att fortsätta med sin verksamhet som läget är i dag.
Vad beträffar den successiva nedtrappningen, som har satts till 2,5 procent från det tredje året och där de sparade pengarna i huvudsak slussas in i nya projekt för de nya medlemsstaterna, anser jag att också detta är en droppe i havet.
Jag är övertygad om att det är rätt att integrera handlingsprogrammet för ungdom med det nya ungdomsprogrammet från och med 2007, eftersom detta säkerligen kommer att ge unga människor och ungdomsorganisationer stora fördelar.
Strävan att stödja ungdomsorganisationer som verkar på europeisk nivå omfattar ett främjande av en internationell dialog bland unga människor, med information om relevanta ämnen som förs ut till en så bred allmänhet som möjligt och med tillfälle till informella utbildningsmöjligheter.
EU: s bidrag till organisationer kommer inte bara att ge de unga en chans att samarbeta i frågor som berör dem och deras intressen, utan att ge dem allt, hela det breda spektrat av europeisk politik och den dimension som hänger samman med den.
Jag anser att de bör vara med i diskussionens alla skeden.
När det gäller den geografiska tillämpligheten anser jag att principen om ett större Europa också måste tillämpas på ungdomsorganisationerna.
Jag stöder medverkan från ungdomsorganisationer från Europeiska unionen, medlemsstaterna, EFTA- och EEA-länderna, Balkanländerna och vissa länder i Oberoende staters samvälde.
Men jag anser inte att den verksamhet som organisationer som arbetar med partners utanför dessa länder bedriver bör begränsas på något sätt, under förutsättning att de har stöd från sina egna regeringar och organisationer.
För att mjuka upp de administrativa besluten något bör kommissionen ge ansökande möjlighet att rätta till formella fel inom en fastställd tidsperiod efter det att ansökan har inkommit.
Alla organisationer som har mottagit bidrag ur EU: s budget bör också ange detta på sina hemsidor eller nämna det i sina verksamhetsberättelser.
Detta gäller alla tre programmen, både för att ge en översikt över organisationernas verksamhet och för att synliggöra det europeiska mervärdet.
Utbildning, ungdom och kultur måste uppmärksammas mer, inte bara nämnas eller fungera som utfyllnad i anföranden.
Europas framtid ligger i en vidsynt ungdom som genom utbyggda utbildningsinstitutioner och – organisationer får möjlighet att bygga ett Europa med ett socialt välstånd för alla, grundat på acceptans av kulturella skillnader och dialog med konst och kultur.
