# ID: svediakorp-gov441183
# author: Reding, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,827
# sentences: 66
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, mina damer och herrar!
Under 2002 arbetade de tre EU-institutionerna tillsammans för att sammanställa en ny budgetförordning.
Denna ger oss nu en tydlig ram för bidragen till ett stort antal framstående europeiska organisationer som är verksamma på kultur-, ungdoms- och utbildningsområdena.
Från och med nu måste alla finansieringsbeslut vara motiverade utifrån en rättslig grund.
Detta krav gäller speciellt för de bidrag som hittills har finansierats med medel från budgetposter som till följd av sin placering i budgetnomenklaturen tenderade att behandlas som administrativa kostnader och därmed kunde betalas ut utan rättslig grund.
De förändringar av budgetnomenklaturen som infördes med den nya budgetförordningen innebär att dessa bidrag inte längre kan hanteras som administrativa kostnader, utan kräver en rättslig grund.
Det var detta nya krav som föranledde kommissionen att lägga fram sju förslag till nya rättsliga grunder i våras.
Dessa sju förslag omfattar sju olika områden och åtföljdes av ett meddelande från Michaele Schreyer i vilket den gemensamma bakgrunden till förslagen beskrevs, liksom de viktiga delar som garanterar att de olika förslagen leder till liknande lösningar på de problem som dessa verksamheter har gemensamt.
Herr talman!
Dagens omröstning gäller tre av dessa sju rättsliga grunder.
Det brådskar att ta itu med dem, framför allt på grund av att texterna i fråga skall antas genom medbeslutandeförfarandet.
Jag är tacksam för att Michel Rocard har insett hur bråttom det är och för att han såg till att utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning och media och idrott, vars ordförande han är, snabbt kunde ta ställning till kommissionens förslag.
Övergången från ett budgetförfarande till ett annat kan emellertid medföra allvarliga finansiella svårigheter.
Om inte de två lagstiftande församlingarna snarast möjligt kommer överens kan dessa få drastiska konsekvenser för kulturen, ungdomen och utbildningen i Europa.
De förslag som kommissionen har lagt fram för er syftar till att skapa en jämn och obruten övergång från det gamla systemet till det nya.
Vi har verkligen ansträngt oss för att utarbeta texter vari de detaljerade genomförandebestämmelserna från 2003 i huvudsak återkommer, för att borga för denna viktiga kontinuitet och inte gå miste om några av de fördelar som denna nya budgetförordning kan ge i fråga om korrekt hantering av offentliga medel.
Från denna synpunkt bör de föreslagna rättsliga grunderna ses som en teknisk justering, även om det är mycket frestande att ta tillfället i akt att smycka ut dem med innovationer och förbättringar.
I det här fallet är dock det bästa det godas fiende, särskilt om dessa tillägg gör att rådet riskerar att säga nej till helheten.
Mot bakgrund av detta är kommissionens formuleringar försiktiga och det främsta målet är att bevara det gemensamma regelverket, samtidigt som det får en rättslig struktur som överensstämmer med den nya budgetförordningen.
Jag skulle vilja be er att inte avvika för mycket från kommissionens förslag och att göra allt för att se till att dessa rättsliga grunder kan antas så snart som möjligt.
När det gäller den rättsliga grunden för kulturen finns det än mindre utrymme för flexibilitet eftersom rådet måste fatta ett enhälligt beslut.
Vi måste dock bibehålla ett visst mått av flexibilitet: inte bara i fråga om kultur, utan också i fråga om ungdom och utbildning; vi skall nämligen vara medvetna om att dessa områden är avgörande för Europas utveckling.
Alla upptänkliga sätt att uppnå en kompromiss som kan leda till ett snabbt genomförande av dessa förfaranden måste utforskas.
Från och med den 1 januari 2004 finns det inga rättsliga grunder och det kommer helt enkelt att bli omöjligt för oss att ge ekonomiskt stöd till alla de organisationer som bidrar till att ge Europa kreativ, kulturell och intellektuell stimulans.
Med andra ord är det viktigt att vi kommer överens vid förstabehandlingen, om dessa bidrag skall kunna betalas ut i januari 2004.
I alla tre fallen följer kommissionens förslag bestämmelserna i budgetförordningen.
Det är mot bakgrund av detta som jag skulle vilja förklara kommissionens inställning till ändringsförslagen i de tre betänkandena.
Jag skulle vilja tacka Ulpu Iivari, Christa Prets och Doris Pack för det betydande arbete de har lagt ned på dessa åtgärder, väl medvetna om hur viktiga de är.
Vi noterar att programmens längd – fyra år för kultur och utbildning, tre år för ungdom – har fått blandade reaktioner.
Vi går gärna med på ändringsförslag 16 om kulturen, som syftar till att korta ned det föreslagna programmet till tre år om detta kan innebära att de olika berörda institutionerna närmar sig varandra, så att vi kan komma till beslut.
Däremot avvisar vi ändringsförslag 8 om ungdomen och insisterar på att löptiden skall räcka till 2006, eftersom vi skulle vilja införa ett nytt ungdomsprogram för 2007, där europeiska ungdomsorganisationers medverkan prioriteras.
Det finns ett samband mellan frågorna om löptid och budgeten i alla tre fallen.
Ändringsförslag 17 om kulturen, som innebär att anslagen minskar, skulle vara acceptabelt om ändringsförslag 16, som innebär att programmets löptid förkortas, antas.
Om löptiden inte ändras kan dessutom ändringsförslag 11 om ungdomen, som innebär ökade anslag, accepteras för att vi skall klara utmaningarna i samband med utvidgningen.
På utbildningssidan kan vi delvis acceptera, eller acceptera andan i, en grupp ändringsförslag, nämligen ändringsförslag 4, 6, 8, 9, 10 och 11, som syftar till att inom ramen för budgetarbetet 2004 förändra det totala anslaget samt de övre och nedre gränserna för hur många procent av dessa anslag som skall tilldelas varje programområde.
I enlighet med tankegången bakom budgetförordningen är det långsiktiga målet att inbjuda alla intresserade att inkomma med förslag, och att den berömda öronmärkningen som nu ibland används i bidragsgivningen bara skall användas undantagsvis.
För att underlätta övergången till förhållningssättet i budgetförordningen har kommissionen uppmuntrat ett blandsystem, där del 2 i kulturbasen består av inbjudningar att inkomma med förslag och öronmärkta budgetmedel.
Därför accepterar vi ändringsförslag 18 om kulturen, men måste avvisa kulturändringsförslag 5, 15, 19, 20 och 23, som avviker för mycket från de förhållanden som vi försöker rätta till.
Från denna synpunkt bör kriterierna vara tydliga, eller klargöras ytterligare.
Därför samtycker vi till ändringsförslag 10 om ungdomen, men inte till ändringsförslag 1 om kulturen, som avviker för mycket från budgetförordningen i sin omdefinition av organisationer som verkar för ändamål av allmänt europeiskt intresse.
I detta avseende kan vi inte acceptera ändringsförslag 5 om utbildning, som handlar om Internationella sammanslutningen av Europahus (FIME) och genom vilket denna införs på listan över organ som omfattas av område 1, eftersom FIME å ena sidan fungerar som en mellanhand i omfördelningen av bidrag och därmed inte omfattas av budgetförordningen och vi å andra sidan mot bakgrund av tidigare erfarenheter har lanserat en översyn av den verksamhet som kommissionen har subventionerat under de senaste åren.
Jag skulle dock vilja förklara för er att kommissionen redan har inlett en successiv nedtrappning av prioriterade samarbetsaktiviteter med självständiga nätverk som FIME.
Dessutom har FIME, liksom de Europahus som ingår i sammanslutningen, uppmanats att svara på kommissionens inbjudningar om att inkomma med förslag, antingen på central eller nationell nivå, via lämpliga företrädare.
Vid uppmaningar till förslagsinlämning behövs det en expertjury bestående av externa experter eller kommissionens tjänstemän, från fall till fall, för att trygga objektiviteten och insynen.
Ett antal ändringsförslag utgår från detta och går ut på att parlamentet i förväg skall informeras om innehållet i inbjudningar till förslagsinlämningar, innan de publiceras av kommissionen, eller informeras om principen, genomförandebestämmelserna i detalj eller juryns sammansättning.
Herr talman!
Kommissionen instämmer i dessa principer, men kan inte acceptera de ändringsförslag som inte överensstämmer med reglerna om förbindelserna mellan institutionerna i kommittéförfarandet, eller som inkräktar på kommissionens verkställande makt.
Dessa är följande: ändringsförslag 11, 21 och 22 om kulturen, ändringsförslag 13, 14 och 15 om utbildningen och ändringsförslag 15, 22 och 23 om ungdomsfrågor.
Vi samtycker dock till ändringsförslag 17 om ungdomen, som innebär att parlamentet årligen skall informeras om genomförandet av vårt ungdomsprogram.
Naturligtvis ålägger kommissionen dem som har mottagit EU-bidrag en skyldighet att offentliggöra detta på lämpligt sätt.
Även om vi delar parlamentets uppfattning på denna punkt tycker vi att det är lämpligare att detta krav på offentlighet finns i bilagan.
Därför accepterar kommissionen ändringsförslag 12 om kulturen, men inte ändringsförslag 3.
Samma resonemang innebär att vi accepterar ändringsförslag 20 om ungdomen, men inte ändringsförslag 6, och ändringsförslag 12 om utbildningen, men inte ändringsförslag 2.
I budgetförordningen finns bestämmelser om att en successiv nedtrappning av årliga driftsbidrag skall göras.
Det är inte alltid denna successiva nedtrappning förstås på rätt sätt och på olika håll har det gjorts försök att avvika från den.
Vi kan inte acceptera ändringsförslag 13 och 14 om kulturen, i vilka man vill avskaffa den årliga minskningen.
Det enda undantag som budgetförordningen medger är när mottagarna är organisationer som verkar för ändamål av allmänt europeiskt intresse enligt definitionen i samma förordning.
I tre av ändringsförslagen om ungdomen, nämligen ändringsförslag 5, 18 och 19, vill man begränsa programmet till att omfatta ungdomsorganisationer som har dessa ändamål, och det kan vi gå med på.
Å andra sidan går andra ändringsförslag mycket längre i motsatta riktningen och vi kan varken acceptera ändringsförslag 24 om ungdomen eller ändringsförslag 24 om kulturen, vilka båda innebär att takten i den successiva nedtrappningen ökar betydligt.
Herr talman!
Jag skall snabbt gå igenom de ändringsförslag som kommissionen samtycker till och som antingen syftar till att förtydliga eller förenkla texten eller till att förstärka den i linje med kommissionens förslag.
Dessa är ändringsförslag 2, 4 och 8 om kulturen, ändringsförslag 1, 3 och 7 om utbildningen och ändringsförslag 1, 2, 3, 5, 7, 12, 13 och 16 om ungdomen.
Dessutom identifierar sig kommissionen med rollen som kulturambassadör i ändringsförslag 9 om kulturen.
Jag har begränsat mig till att ta upp de mest känsliga ändringsförslagen till de tre betänkandena – och jag hoppas att ni ursäktar att jag har talat så länge.
Nu skulle jag vilja uppmana er att göra ert yttersta för att se till att unionens stöd till kultur, utbildning och ungdom i Europa inte hamnar i kris.
Det är avgörande att vi i detta skede av beslutsprocessen kan nå en överenskommelse mellan de två lagstiftande instanserna om systemet skall kunna börja fungera igen i början av 2004.
