# ID: svediakorp-gov441176
# author: Wijkman (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 358
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Först vill jag säga att jag tycker att kommissionens förslag har en rad förtjänster.
Samtidigt vill jag understryka att föredraganden, Sanders-ten Holte, har gjort ett mycket bra arbete.
Under hennes ledning har vi under utskottsbehandlingen kunnat enas om en rad tillägg och förändringar som gör lagstiftningen både mer fokuserad och mer inriktad på fattigdomsfrågorna.
Jag är speciellt nöjd med riktmärket på ungefär 10 procent för insatser inom miljöområdet.
Miljöfrågorna är alltför ofta undanskymda i utvecklingsarbetet.
Vi har en lång rad problem, inte minst i Asien, som måste tacklas både när det gäller föroreningar och när det gäller att slå vakt om naturresursbasen.
En majoritet av de fattiga på landsbygden är faktiskt mer beroende av det vi kan kalla för ” the gross biomass product ”, dvs. vad naturen avkastar, än av ” the gross domestic product ”, dvs. vad ekonomin avkastar.
Sedan har vi kontroversen om huruvida det skall vara en eller två förordningar för Asien och Latinamerika.
Jag är medveten om att parlamentet har önskat sig två förordningar, men jag tycker att kommissionen har mycket starka argument för sitt förslag.
Under de senaste åren har en rad åtgärder genomförts för att effektivisera organisationen av utvecklingssamarbetet, och det skulle vara underligt om vi nu komplicerade detta med två förordningar och så att säga motverkade den förenkling av procedurerna som i övrigt pågår.
Jag tycker att Sanders-ten Holte hade ett utmärkt förslag med en förordning uppdelad i två distinkta kapitel.
Argumentet att länderna skulle vara så olika köper jag inte.
Vi har ett enda ramverk för AVS-samarbetet, och det fungerar alldeles utmärkt.
Salafranca Sánchez-Neyra må tala om sina 26 ja-röster mot 0 nej-röster, men om han lyssnade i korridorerna skulle han se att väldigt många kolleger idag är djupt oroade över att vi får en konflikt om detta.
Därför skulle jag vilja uppmana mina kolleger, oavsett vad de politiska gruppernas ledning säger, att rösta emot de ändringsförslag som syftar till att vi skall ha två olika förordningar.
