# ID: svediakorp-gov441172
# author: Rod (Verts/ALE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 413
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Översynen av denna förordning har gett oss mycket att fundera över.
För det första hade vi förslaget till samarbetsavtal, som mer liknade ett frihandelsavtal än ett utvecklingsprogram, det måste sägas.
Det förvånade oss inte så mycket eftersom det ligger i linje med den nuvarande EU-politiken, som innebär att tankarna bakom gemenskapens utvecklingspolitik förändras.
Inom ramen för den förordningen lyckades vi dock få in den hållbara utvecklingen igen, liksom sociala och miljömässiga mål.
I synnerhet att 10 procent av budgeten för detta program skall avsättas för att bevara naturresurser och sköta dem på ett hållbart sätt, och att 35 procent skall användas för infrastrukturer för sociala insatser och hälsovård.
Mänskliga rättigheter, och särskilt kvinnors, minoriteters och urbefolkningars rättigheter är också riktlinjer för EU: s samarbetspolitik i dessa områden, liksom att avskaffa ojämlikhet.
Slutligen har vi sett till att det civila samhället kommer att delta i utarbetandet av de fleråriga utvecklingsplanerna.
Det första målet för de nationella program som skall förhandlas fram mellan varje land och kommissionen måste därför bli att minska fattigdomen.
Eftersom parlamentet inte kommer att konsulteras måste vi lägga in några riktlinjer i ett tidigt skede, och det var det vi gjorde i utskottet för utveckling och samarbete.
Mina damer och herrar!
Jag ber er att inte av institutionella skäl ifrågasätta en text som äntligen har fått ett politiskt innehåll.
Varför kräva två förordningar, en om Asien och en om Latinamerika, i stället för en enda förordning med flera kapitel?
Det vore bättre att driva på för att öka stödet totalt sett än för att få reda på vilken kontinent som får mest.
För min del anser jag att det är ointressant om pengarna fördelas till Asien eller Latinamerika, under förutsättning att de kommer de fattigaste till godo.
Det är av denna anledning som vi vill ha en parlamentarisk kontroll.
Tyvärr har vi lagt ned mycket energi och slösat bort mycket tid på en dispyt som för mig framstår som trivial, med tanke på de stora utmaningar vi står inför i Asien och Latinamerika.
Jag anser att det väsentliga är att kämpa för innehållet i dessa förordningar, i dess kapitel, det innehåll som vi ger dem i dag, för det är det som folken i både Asien och Latinamerika väntar sig av oss nu.
