# ID: svediakorp-gov441163
# author: Berès (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 513
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr kommissionär!
Tillåt mig att sätta era kommentarer i ett sammanhang som är lite mindre formellt än detta.
Ni har sagt att det inte är nödvändigt att be kalkonen planera julfesten, och det är detta vi håller på att bevisa.
Regeringskonferensen har nått gränsen för sin förmåga.
För parlamentet är det viktiga nu att behålla den jämvikt som uppnåddes i konventet.
Jag föredrar ordet ” jämvikt ” framför ” kompromiss ”.
Om det nu finns en konventionsanda, en europeisk anda som svävar över denna regeringskonferens, så hoppas jag att det är den anda som gör att vi förstår att den lyssnandefas som vi nu går igenom är den fas som gör det möjligt för oss att inse att om var och en utnyttjar sin logiska förmåga fullt ut, så kommer vår kollektiva beslutsprocess att hamna i en återvändsgränd.
Om detta är fallet, och om denna lyssnandefas helt enkelt finns till för att var och en skall kunna utnyttja sin egen logiska förmåga så långt det är möjligt i avsikt att bekräfta att vi rör oss i riktning mot en återvändsgränd, då finns det fortfarande hopp för oss.
Å andra sidan befarar jag att vi, om vi inte lyckas ta detta steg, kommer att riskera att halka bakåt.
Ni känner till att debatten i mitt land håller på att bli hetsig.
I mitt parti har vissa redan beslutat att säga ” ja ”, medan andra redan har beslutat att säga ” nej ”, och andra återigen föredrar att vänta och se.
I den slutliga analysen skulle det kunna göras ett avsteg, inte bara från konventets text, utan också från Nicefördraget, i fråga om omröstning med kvalificerad majoritet, i fråga om parlamentets makt när det gäller budgetfrågor eller införandet av en tröskel om 66 procent av befolkningen för att definiera en kvalificerad majoritet.
Ärligt talat, herr rådsordförande, herr kommissionär, det vi önskar är att denna regeringskonferens skall koncentrera sig på de frågor som verkligen står på dagordningen, och dessa frågor, vilket Giorgio Napolitano har påmint oss om, är de frågor som konventet inte har behandlat, med andra ord den fjärde delen.
På den punkten är jag mycket rädd för status quo.
Det verkar förekomma en viss dristighet, och den ligger just i jämvikten i konventets förslag.
Den dristigheten innebär att man använder övergångsklausulen som en revideringsklausul.
Det jag vill föreslå er båda är att ni undersöker möjligheten att införa en tredje punkt i artikel IV: 7.3, som skulle ha följande ordalydelse – åtminstone innehållsmässigt, men den rättsliga utformningen måste bekräftas: ” Europeiska rådet, på eget initiativ eller på begäran från Europaparlamentet, kan besluta enhälligt att tillåta regeringskonferensen att med extra kvalificerad majoritet anta de ändringar som skall göras till fördraget om upprättande av en konstitution, och att se till att ratificeringen av den sker på samma villkor. ”
