# ID: svediakorp-gov441122
# author: Oostlander (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-11-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 315
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag vill först av allt innerligen lyckönska kommissionär Verheugen.
I Tyskland finns en ” kansler för enighet ” och nu också en ” kommissionär för Europas enande ”.
Mina uppriktiga gratulationer till detta.
Jag är särskilt glad över att ni i er rapport mycket tydligt har prioriterat de politiska kriterierna beträffande Turkiet.
Detta är en viktig punkt.
Det är uppenbart att de framsteg som gjorts är viktiga för den turkiska allmänheten.
Jag tycker vi skall notera detta med en känsla av tacksamhet.
För det andra måste jag av er rapport dra slutsatsen att ni är ganska besviken över det som verkligen har hänt.
Det är jag också, minst sagt.
Jag trodde att mer skulle ha gjorts än vad som verkligen varit fallet, särskilt när det gäller arméns ställning, detta är i vilket fall som helst uppenbart i er rapport.
Dessa frågor får stora konsekvenser.
Er optimism när det gäller de tio länder som blir medlemmar i EU den 1 maj hänför sig till mindre aspekter som fortfarande kan utjämnas.
Jag tror att det stora steget i riktning mot den demokratiska konstitutionella staten – som fortfarande måste tas i praktiken – är av en sådan storleksordning att vi knappast kan förvänta oss att detta fullgörs inom ett år från nu.
Rätta mig om jag har fel, herr kommissionär, men är datumet i december 2004 det datum när vi inte längre kommer att ta vår politiska värdegemenskap som sådan på allvar, eller det datum när giljotinen faller över Turkiets medlemskap?
I det hänseendet tror jag att detta datum orsakar en ökande oro.
Skulle det därför inte med avseende på Turkiet vara att föredra om vi kunde fokusera på programbaserade framsteg, eller styrning, på vägen mot en demokratisk konstitutionell stat?
