# ID: svediakorp-gov441025
# author: Lamy, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 433
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Först och främst vill kommissionen tacka Figueiredo för hennes utmärkta betänkande och för det stöd hon visat det meddelande som vi har lagt fram för er.
Sedan den gemensamma fiskeripolitiken reformerats måste medlemsstaterna och kommissionen nu göra sitt yttersta för att se till att gällande regelverk tillämpas korrekt.
Jag tror att vi alla är helt ense om att det krävs ett större mått av samarbete på övervakningsområdet om vi skall uppnå detta gemensamma mål.
Utifrån det perspektivet definierar kommissionens meddelande en strategi för samarbete och samordning mellan medlemsstaterna och på EU-nivå, med mål på såväl kort som medellång sikt.
Vi har utformat en handlingsplan som försöker formulera en sammanhängande strategi för att effektivisera inspektions- och övervakningsaktiviteter från medlemsstaternas sida – ansvaret ligger ju främst hos dem.
För att nå detta mål föreslår vi tre större handlingsområden.
Det första av dem är att fastställa prioriteringar för inspektioner som rör de mest hotade bestånden.
Detta arbetssätt måste sedan vidgas till att omfatta andra aktiviteter, till exempel dem som rör fiske av långvandrande arter i Medelhavet eller de fångster som fartyg som ägnar sig åt olagliga fiskeaktiviteter landar.
Det andra av dessa större handlingsområden är att anta särskilda och öppna övervakningsprogram som är skräddarsydda för de egenskaper som utmärker respektive fiskeaktivitet.
Vi rekommenderar att alla berörda nationella myndigheter hjälper till att utarbeta program för inspektioner och övervakning till havs, samt givetvis för kontroll av fångster och försäljning.
Det tredje området är ett förbättrat samarbeta, för att se till att övervakningen och tillämpningen av bestämmelserna sker enhetligt och blir effektivare.
Erfarenheten visar att det inte räcker med begränsat eller frivilligt samarbete, särskilt inte beträffande tillgång till information, operativt samarbete och uppföljning av oegentligheter och överträdelser.
Vi instämmer i branschens åsikt att inspektionsförfarandena bör harmoniseras.
Det räcker därför inte längre med frivilligt samarbete, utan nu krävs enligt vår åsikt ett organ på gemenskapsnivå.
Det är motivet till den genomförbarhetsstudie som vi hoppas att medlemsstater och berörda parter skall delta i – först och främst förstås fiskarna själva och deras olika sammanslutningar, som Figueiredo nämnde.
Målet är att inrätta en gemensam inspektionsorganisation i form av gemenskapens kontrollorgan för fiske.
Genomförbarhetsstudiens inriktning kommer att vara ett organ som bär ansvaret för att organisera och fördela samtliga resurser för inspektion och övervakning enligt de prioriteringar som fastställs på gemenskapsnivå.
Sammanfattningsvis erbjuder dialogen om detta meddelande inga svårigheter, och vi tackar än en gång Figueiredo för hennes synpunkter och stöd.
