# ID: svediakorp-gov440921
# author: Souchet (NI ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-23
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 661
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Lyckligtvis har kommissionen till slut kommit fram till att skilja på torsk och kummel, från att inledningsvis haft för avsikt att låta samma återhämtningsplan gälla båda arterna, vilket inte skulle ha gett utrymme för en förståelse för de särdrag som är unika för dessa två bestånd.
Den ytterst drastiska åtgärd som kommissionen föreslår för det längre perspektivet – fem till tio år – baseras på en synnerligen panikspridande diagnos gjord av Internationella havsforskningsrådet (ICES).
I två avseenden kastas emellertid en allvarlig skugga över denna analys vetenskapliga stringens och objektivitet.
Det första avseendet är underlåtenheten att ta hänsyn till de realistiska observationer som branschfolket gjort, som hävdar att det har ägt rum en geografisk förskjutning av torsken mot norra delen av Nordsjön.
Denna flyttning kan tillskrivas den betydande och obestridda temperaturhöjningen av havsvattnet.
Forskare har underlåtit att studera detta fenomen och koncentrerar sig i stället endast på fiskarnas fångststorlekar.
Detta är ett utbrett problem som påverkar hela den gemensamma fiskeripolitiken (GFP) och lyckligtvis har fiskeriutskottet på min enträgna begäran bett STOA (Scientific and Technological Assessment) att förse oss med information om följderna av växthuseffekten på fiskbestånden.
Dessa vetenskapliga yttrandens bristande trovärdighet är något som även bör bekymra rådet, som just har beslutat att tilldela det mer substantiella anslag för att förbättra det.
Denna underlåtenhet att ta hänsyn till fiskarnas synpunkter belyser även bristen på skälig samordning mellan de två informationskällorna, den vetenskapliga och den fackmässiga.
Detta är ytterligare en betydande brist i GFP, och detta erkänns också av kommissionen, som vill att de framtida transnationella regionala rådgivande nämnderna skall bli det forum som dessa två uppgiftskategorier data kommer att gemensamt riktas till.
När kvaliteten på uppgifterna är bristfällig vet vi mycket väl vad som händer: forskarna gömmer sig bakom försiktighetsprincipen, genom att tolka den så allmänt som möjligt, och kommissionen försöker överträffa den, och båda parter skyddar sig så mycket som möjligt.
Det andra avseendet, som gör att man blir tveksam till ICES bedömningar, är att det systematiskt frikänner det industriella fisket från någon betydande effekt på torskbeståndet.
Det är minst sagt märkligt att ICES talar om vinst och förlust för en sorts fiske som uppenbarligen har en betydande effekt på torskbestånden, med det fångade tonnaget och målsättningens art för handen.
Vår föredragande behandlar denna fråga, men alldeles för försiktigt.
Jag antar att det dock är en början.
Detta var för övrigt nästan den enda fråga där betänkandet skiljer sig något från kommissionens ursprungliga förslag eftersom frågan i princip inskränker sig till att stödja dessa förslag såsom de är skrivna, utan att utsätta dem för något slags kritisk analys och utan att föreslå några ändringar.
Vi är något förvånade över att ett betänkande från parlamentet skulle säga så lite om det verkliga lidande för de samhällen som kommer att drabbas hårt av denna plan, samhällen som vi företräder.
De berörda yrkesfiskarna är i synnerhet oroade över genomförandet av det nya föreslagna instrument i GFP-reformen som skall reducera fiskeansträngningen.
Denna viktiga fråga borde ha debatterats ingående och ifrågasatts i detta parlament, eftersom det vi har här är en återhämtningsplan som kommer att bli en förebild och spridas i ökande omfattning.
Det faktum att den ersätter ett dåligt, dyrt och ineffektivt instrument gör inte fiskeansträngningen till ett bra instrument.
Kommissionen avser att genomföra denna åtgärd innan man övertygande har bevisat dess tillämplighet och genomförbarhet.
Det är ytterst oroande att beräknade minskningar av fiskeansträngningen i praktiken skulle leda till avskrivning av överskridanden av fångstkvoter, som exempel olaglig fångst och ” svartfiske ”, till men för de som hållit sig till sina fångstkvoter.
Herr talman!
Detta förfarande undergrävs inte det minsta av detta betänkande, som vi följaktligen inte kan stödja.
