# ID: svediakorp-gov440907
# author: Salafranca Sánchez-Neyra (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 612
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Med tanke på de allvarliga händelser som inträffat i Bolivia, anser jag att inget kan vara farligare än att se dem ur en naiv och demagogisk synvinkel, eftersom det skulle få oss att göra allvarliga misstag när vi tolkar situationen.
För att närma oss problemet korrekt tycker jag att vi borde arbeta utifrån två förutsättningar.
Den första är den avskyvärda ojämlikheten, sociala utslagningen och fattigdomen.
Låt oss inte glömma att Bolivia är det fattigaste landet i Sydamerika, med en demokrati som är ofullständig och långt ifrån den effektiva och funktionella demokrati den borde vara och, herr talman, vi får inte heller glömma den långa tradition av militärkupper som landet har.
Dessa faktorer, bland andra, skapar en mycket gynnsam grogrund för populism som bygger på social frustration, vilket beskrivits mycket väl av en så respekterad person som författaren och före detta politikern Mario Vargas Llosa, som har följt de misslyckade privatiseringarna i den peruanska staden Arequipa.
Ett som är säkert är, precis som Vargas Llosa säger, att populismen på något sätt är på väg tillbaka, till följd av att vissa reformer för att öppna marknaderna och privatisera misslyckats.
I vissa fall presenterades de felaktigt som nyliberala och det enda alternativet är det gamla nationalistiska och statsfixerade system med fokus på inrikesfrågor som tillsammans med envälde till stor del är orsaken till den marginalisering och misär som dessa länder i dag befinner sig i.
Herr talman!
Jag anser därför att det är viktigt att vi vet att göra skillnaden, för många tror att ett krig utkämpas mot korruption och för rättvisa, medan det i själva verket kan utkämpas för att sträva bakåt och öka fattigdomen.
Det är vad som hände i Arequipa och även om de båda fallen inte är helt lika finns det följder från det peruanska fenomenet som kanske skulle kunna förklara eller appliceras på händelseförloppet i Bolivia.
Det finns två orosmoment i situationen.
Ett av dem är de tre månader som oppositionsledaren och kokaodlaren Evo Morales har gett sig själv för att lösa landets situation, och det andra är den folkomröstning som skall hållas om privatiseringen och gasförsäljningen.
Jag anser att Europeiska unionen, som kommissionsledamoten helt riktigt sade, måste mana till besinning och sunt förnuft, så att en konstruktiv dialog kan inledas mellan parterna för att skapa ett klimat av tillit och förståelse.
Jag anser också, herr talman, att vi måste upprepa vårt starka och bestämda stöd för det demokratiska systemet, för rättssäkerheten och för en konstitutionell ordning och även, liksom kommissionen gjort, uttrycka våra kondoleanser med det bolivianska folket och deras regering för förlusten av människoliv.
I kompromissresolutionen uppmanar vi också detta parlament att sända en delegation till Bolivia för att analysera situationen på plats och understryka behovet av ökade insatser när det gäller den fysiska, politiska, sociala och ekonomiska återuppbyggnaden av landet, för att det skall bli möjligt att styra.
Vi ser positivt på de insatser som kommissionen aviserat, men vi anser att dessa insatser måste utökas, eftersom bidraget på en miljon euro inte alls är nog, med tanke på den fattigdom som landet lider av och vi menar att de medel som detta parlament anhåller om för att bilda en regional solidaritetsfond och som ingår i Europeiska unionens budget för 2004, skulle kunna vara ett mycket användbart instrument för att ta itu med sådana kriser som den som just nu tyvärr håller på att utvecklas i Bolivia.
