# ID: svediakorp-gov440902
# author: Karamanou (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag tycker att den grekiska regeringens initiativ att lägga fram ett förslag för att förhindra och stoppa handeln med mänskliga organ är mycket viktigt, om vi skall kunna bekämpa den här skandalen som handeln med mänskliga organ utgör och framför allt stoppa aktiviteten hos de internationellt organiserade brottsliga nätverken som sysslar med bortförande och mord av speciellt barn, i syfte att sälja deras organ.
Jag anser att det betänkande som Evans tagit fram inte bara stöder de grundläggande målen med det grekiska förslaget, utan även kompletterar dem och innehåller säkerhetsfaktorer för att inte avskräcka donatorer.
Vi vet alla att antalet transplantationer inom Europeiska unionen sjunkit de senaste åren.
I Grekland ligger väntetiden på en njurtransplantation i genomsnitt på över åtta år.
Det största problemet gäller lever- och hjärttransplantationer.
I de fallen vet vi att patienter ofta avlider i väntan på transplantation.
Den här situationen utnyttjas förstås av organiserad brottslighet, som erbjuder en lösning i form av transplantationsturism och genom uppgörelser med komplicerade smugglingsnätverk.
Det är en känd hemlighet att de största organmarknaderna förekommer i Indien, Brasilien, Sydafrika, Kina och Pakistan.
Men allvarliga fall av spekulation och kränkningar av den mänskliga värdigheten förekommer även i Europeiska unionen och i kandidatländerna, där utövandet av ekonomiska påtryckningar på fattiga grupper bidrar till att de mörka nätverkens olagliga och motbjudande verksamhet blomstrar.
Förutom det här måste man också ta ordentlig hänsyn till återverkningarna på folkhälsan, som det relevanta ändringsförslaget pekar på.
Jag stöder också Europaparlamentets ändringsförslag där det påpekas att handeln också påverkar medborgarnas rätt till likvärdig tillgång till hälso- och sjukvård och urholkar förtroendet för det lagliga transplantationssystemet.
Vi behöver utan tvivel en gemensam ståndpunkt på EU-nivå om straffrätten, som varierar från en medlemsstat till en annan, stränga straff och internationellt samarbete för att bekämpa det motbjudande fenomenet med handel med mänskliga organ.
På samma gång måste vi också utveckla arbetet med att informera och öka allmänhetens medvetande.
Det skulle säkert inte finnas någon olaglig handel med mänskliga organ om fler medborgare vore beredda att donera organ och vävnader efter sin död.
Därför behövs det informationskampanjer på nationell och europeisk nivå för att försöka övertyga människor att bli donatorer och att göra sin vilja känd för sin familj och sina anhöriga i förväg.
Ett gemenskapsdirektiv kommer att utgöra den lämpliga rättsliga grunden för att skapa nya förutsättningar för att lösa problemet med de tusentals människor som väntar på organ.
