# ID: svediakorp-gov440780
# author: Sylla (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Först och främst anser jag att vi bör välkomna det faktum att den sak som dödsstraffets motståndare kämpar för under loppet av några decennier, några generationer, har blivit ett av den allmänna opinionens mest lidelsefulla krav på de mänskliga rättigheternas område.
När sådana dödsstraffsmotståndare som Martin Luther King 1961 talade om att avskaffa dödsstraffet verkade det vara en önskedröm.
Nästa generation – min egen – väcktes till medvetenhet om frågan som en följd av den politik på detta område som fördes i Frankrike, när François Mitterand och Robert Badinter avskaffade dödsstraffet 1981.
Vi bör också tänka på att länder som vi trodde aldrig skulle avskaffa dödsstraffet så snabbt, såsom Turkiet och olika kandidatländer, har lyckats göra det genom att visa en verklig politisk vilja, framför allt sedan vårt sammanträde i denna kammare i juni 2001.
Därför tror jag att det i denna fråga, i stället för att tala om taktik, skulle vara oändligt mycket bättre att tala om politiska övertygelser och viljan att stödja dessa övertygelser.
När vår kollega Ari Vatanen deltar i Paris – Dakar-rallyt och bär ett märke med orden ” no death penalty ” väcker han faktiskt en hel kontinent till medvetenhet.
Vad det handlar om är för övrigt, som Trautmann sade, vår förmåga att tämja våra hämndinstinkter.
När vi förenar våra krafter lyckas vi rädda en nigeriansk kvinna som fick barn utanför äktenskapet från dödsstraff.
Jag tror att om vi förenar våra krafter igen kommer vi att kunna få bort en man vid namn Mumia Abu-Jamal från dödslistan.
Han har fängslats bara därför att han är svart, därför att han var journalist, därför att han talade för dem som inte har någon röst och därför att han öppet kritiserade den misshandel som Philadelphias rasistiska polis gör sig skyldig till.
Det är med alla dessa individer i åtanke som jag i dag säger att vi bör tänka noga.
Den färg det gäller i fråga om dödsstraffet är inte svart eller vit utan blodets färg.
Det är därför vi enligt min uppfattning inte får utlämna människor till länder där vi vet att de kan vänta sig dödsstraff.
Jag blir speciellt upprörd när jag tänker på våra medborgare som just nu befinner sig i Guantánamo, för vi vet inte vilket öde de kan drabbas av.
Mina damer och herrar, vad som behövs är politisk vilja, inte taktik.
