# ID: svediakorp-gov440767
# author: Oostlander (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi har redan diskuterat Tjetjenien vid ett antal tillfällen i detta parlament, och det är viktigt att nämna detta.
Samtidigt skulle jag vilja understryka hur riktigt det är att bedriva en politik efter två linjer i förhållande till Ryssland.
När allt kommer omkring har vi helt annorlunda samarbetsmöjligheter, som i sin tur kan få en effekt på Rysslands politiska kultur.
Det är just i denna ryska politiska kultur Tjetjenien passar in som ett område där en gång en faktiskt misslyckad stat skapades – ett slags svart hål i den ryska federationen, där Ryssland inte hade något annat val än att agera.
Det sätt på vilket detta skedde fyller oss emellertid med avsky.
Vi borde överväga om det inte skulle vara möjligt – kanske genom Solana – att kritisera Rysslands militära intervention i detta land så kraftfullt att Ryssland skulle känna sig tvingat att ändra sin strategi.
Den militära utbildningen, den militära apparatens system och den strategi som används i Tjetjenien, allt detta passar in i det gamla mönstret av att styra med järnhand.
Detta underblåser bara terrorismen och leder till desperata självmordsattacker.
Detta är händelser som vi har iakttagit från ganska nära håll i Tjetjenien.
Om vi frågar den militäre befälhavaren om det finns något alternativ till detta gerillakrig och om det finns någon kunskap om denna alternativa metod blir hans svar att man har tillgång till denna kunskap, men han ifrågasätter nyttan med den för dem på marken.
Detta visar att ryssarna inte kan inse varför vi i Europa gör en så stor affär av Tjetjenien.
Trots detta är det synnerligen viktigt för oss att hålla ett öga på denna aspekt, för ett av de områden som har nämnts av rådsordföranden, nämligen den inre säkerheten, har naturligtvis ett direkt samband med den.
Vi får därför inte glömma Tjetjenien.
Jag delar uppfattningen hos de andra som säger: Herr rådsordförande, med all respekt för att ni fäster uppmärksamheten på fallet Arjan Erkel – och i fråga om honom vore det fantastiskt om ni kunde lösa frågan under ert ordförandeskap –, men ni måste komma ihåg att Tjetjenien är mera tragiskt än ni har beskrivit det.
Patten har rätt: säkerhetssituationen där borta är urusel; förvisso kommer inte ens biståndsarbetare att kunna arbeta i säkerhet.
Det är därför det är av så avgörande betydelse att vi gör allt vad vi kan för att se om vi kan övertala militärerna, och därigenom politikerna, i Ryssland att ändra sitt beteende i Tjetjenien.
