# ID: svediakorp-gov440759
# author: Patten, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 982
# sentences: 41
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. Herr talman!
Jag är oerhört tacksam för ministerns heltäckande och mycket tydliga förklaring av möjligheterna inför toppmötet med Ryska federationen.
Det har naturligtvis sedan länge varit god praxis för parlamentet att se över våra förbindelser med Ryssland vid kommande toppmöten.
Parlamentet kanske minns att det underrättades vid sammanträdesperioden i maj före toppmötet i Sankt Petersburg av min kollega och vän, kommissionsledamot Verheugen, och vi befinner oss nu i genomförandefasen av dess slutsatser.
Vi har fem stora förväntningar med oss från toppmötet i Rom som ordförandeskapet hänsyftade på.
För det första vill vi få till stånd en gemensam överenskommelse med Ryssland om att skapa samarbetsområden genom att understryka den strategiska karaktär som kännetecknar förbindelserna mellan Europa och Ryssland.
Vi borde enas om hur detta skall göras genom att till exempel utarbeta ett gemensamt dokument som bör innehålla särskilda, realistiska målsättningar på medellång sikt, vilka skulle bygga på avtalet om partnerskap och samarbete, och som skulle ta hänsyn till initiativet ” Ett utvidgat europeiskt grannskap / nya grannar ”.
För det andra vill vi förstärka diskussionerna om utvidgningens inverkan.
Det ligger i Rysslands intresse att avtalet om partnerskap och samarbete på ett smidigt sätt bör utökas till anslutningsländerna, utan diskriminering.
Detta är en formalitet, och vi vill att alla ouppklarade frågor som sammanhänger med den skall vara uppklarade fram till den 1 maj 2004.
Om vi inte kan uppnå detta kommer vi att behöva gå med på att tillämpa avtalet om partnerskap och samarbete preliminärt, som under 1997.
För det tredje vi kommer vi att ta till oss betänkanden om det gemensamma europeiska ekonomiska samarbetsområdet och energidialogen, till vilka ordförandeskapet hänvisade ganska ingående.
Jag ägnade mig själv under ett och ett halvt år åt att arbeta tillsammans med biträdande premiärminister Khristenko med frågan om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Vi befinner oss på vad man skulle kunna kalla idéstadiet.
Jag hoppas att detta kommer att bära frukt vid tidpunkten för toppmötet.
För det fjärde hoppas jag att vi kan nå överenskommelse med Ryssland om olika sätt att ta itu med gemensamma utmaningar.
Detta innebär att tackla problem inom framför allt sådana områden som rättsliga och inrikes frågor samt miljön.
Vi kommer till exempel ännu en gång att be Ryssland att ratificera Kyotoprotokollet så snart som möjligt och be Ryssland att förstärka samarbetet kring kärnvapen- och sjösäkerhet, terrorism och spridningen av massförstörelsevapen.
För det femte är vi beredda att enas om en gemensam förklaring om samarbete kring politiska frågor och säkerhetsfrågor, inbegripet krishantering.
Europeiska unionen förväntar sig i synnerhet positiva signaler från Ryssland beträffande dess villighet att samarbeta kring området Transnistrien i Moldavien.
Vi är också redo att finna vägar för att gradvis öka samarbetet kring civilskydd, för att få bästa möjliga användning av befintliga strukturer.
Att uppnå dessa resultat – och jag kanske underskattar frågan på ett okaraktäristiskt sätt – är inte problemfritt.
Ordförandeskapet har hänvisat till två exempel.
Det ena gäller ständiga partnerskapsrådet och det andra gäller visumkrav och förhandlingar om ett återtagandeavtal.
Genom att ta upp alla dessa punkter kommer Europeiska unionen att påminna om vikten av de gemensamma värden som bär upp förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryssland, och vilka är av avgörande betydelse med tanke på Tjetjenien.
Kommissionen har följt den senaste utvecklingen i Tjetjenien.
Som parlamentet kommer att märka stöder vi en politisk lösning på konflikten, och vi stöder alla genuina försök att få till stånd en bestående fred.
Vi välkomnade den konstitutionella folkomröstningen i mars som vi hoppades skulle leda till en fredlig, politisk lösning på konflikten genom att utgöra en plattform för genuin dialog, återinförandet av rättsstatsprincipen och skydd av mänskliga rättigheter.
Det var enligt vår mening mycket viktigt att Tjetjeniens befolkning skulle erkänna det presidentval som hölls den 5 oktober som legitimt.
Men valets utformning har väckt många frågor om vederbörliga förfaranden och tillgång till massmedier bland annat.
Det har även kommit in oroande rapporter om fortsatta brott mot mänskliga rättigheter.
Låt oss tala klarspråk.
Vi fördömer terrorism i alla dess former, och vi erkänner Rysslands territoriella integritet.
Men vi insisterar även på respekten för mänskliga rättigheter, och att de som ignorerar sådana rättigheter skall åtalas.
Som den största givaren av humanitärt bistånd till regionen ber kommissionen ännu en gång Ryssland att avlägsna alla hinder för att ge detta bistånd, och vi ber om garantier för att internt fördrivna personer kommer att återvända till Tjetjenien på helt frivillig grund.
Jag hoppas att vi genom att ännu en gång lägga fram dessa punkter inför ryska tjänstemän kommer att få ett bättre gensvar än vi har fått vid de många tidigare tillfällen då vi har tagit upp dem.
I juli begärde parlamentet att kommissionen skulle överväga på vilket sätt stöd skall ges till försoning och återuppbyggnad.
Detta är vad vi gör, men den allra viktigaste förutsättningen för bistånd – nämligen säkerhet – är helt enkelt inte uppfylld i dagsläget.
Säkerhetssituationen i Tjetjenien har faktiskt, om något, förvärrats sedan mars förra året, och det skulle till och med vara svårt att genomföra en bedömning av behoven, för att inte tala om att börja arbeta.
Vi är fullt medvetna om slutsatserna från mötet med den parlamentariska samarbetskommittén EU-Ryssland i september, och vi ser fram emot en ny resolution om förbindelserna mellan EU och Ryssland som följer Oostlanders betänkande från december 2000.
Om jag får tala för mig själv så hoppas jag, vid den tidpunkt då jag kommer att lämna mina nuvarande befattningar, att mitt manuskript för möten med mina ryska samtalspartner inte täcker just de punkter som de gjorde för fyra år sedan.
