# ID: svediakorp-gov440758
# author: Frattini, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,433
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Det gläder mig mycket att tydligt få redogöra för ordförandeskapets ståndpunkt beträffande förbindelserna mellan Europeiska unionen och Ryska federationen, särskilt eftersom jag om några dagar, den 28 oktober, faktiskt kommer att besöka Moskva tillsammans med Europeiska unionens trojka, för att tillsammans med Igor Ivanov gå igenom förutsättningarna inför toppmötet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen, som skall hållas i Rom den 6 november.
Jag vill för det första säga att ordförandeskapet anser att förbindelserna mellan EU och Ryssland bör ha strategisk betydelse och att det därför ligger i Europeiska unionens intresse att utveckla dessa förbindelser till ett närmare partnerskap: det finns nu en grund för detta i och med partnerskaps- och samarbetsavtalet, vilket var föremål för en av de första gemensamma strategier som Europeiska unionen utarbetade och som uppdaterades genom Sankt Petersburgdeklarationen.
Vi anser att det ligger i vårt intresse att uppmuntra den reformprocess som inletts av Ryska federationen och dess strävan efter närmare förbindelser med Europeiska unionen.
Denna process verkar ibland motsägelsefull.
Det finns förmodligen fortfarande krafter i Ryska federationen som, kanske i tysthet – så att säga – motsätter sig federationens gradvisa integration i europeiska strukturer, men å andra sidan är denna integration en målsättning som i högsta grad delas av president Putin.
Vi måste därför uppmuntra de som vill stödja och främja ett närmare och mer positivt förhållande till Europeiska unionen.
Sankt Petersburgdeklarationen var en viktig vändpunkt i våra förbindelser med Moskva och märkte ut en väg som ordförandeskapet, med kommissionens godkännande och medlemsstaternas stöd, avser att följa: vi måste förverkliga det privilegierade, strategiska partnerskapsförhållande som vi vill ha med Ryska federationen.
Sankt Petersburgdeklarationen markerade början på arbetet med att skapa fyra gemensamma samarbetsområden.
Detta tillvägagångssätt, som vi stöder, utgör grunden för arbetet vid toppmötet den 6 november.
När det gäller det gemensamma ekonomiska samarbetsområdet, först och främst, väntar vi på att högnivågruppen skall avsluta sitt arbete.
Kommissionsledamot Günther Verheugen kommer att ha ett avslutande möte med sin ryske motpart, vice premiärminister Viktor Khristenko, den 28 oktober.
Vi bör sedan nå en slutlig överenskommelse om principerna för ett gemensamt ekonomiskt samarbetsområde och de operativa frågor det ger upphov till.
Vi hoppas – och vi arbetar för detta – att vi kan enas om ett gemensamt åtagande om att sträva efter en ännu mer omfattande integration av våra ekonomier, genom ökad avreglering av handeln och större överensstämmelse när det gäller föreskrifter.
Samtidigt deltar Europeiska unionen i förhandlingarna om Rysslands anslutning till Världshandelsorganisationen.
Samtalen har kommit mycket långt, även om några problem fortfarande återstår att lösa: det gäller framför allt energipriser och tillträde till tjänstemarknaden.
Kommissionsledamot Pascal Lamy talade nyligen inför rådet om denna fråga och uppmuntrades starkt att fortsätta förhandla.
Vi är medvetna om att Rysslands medlemskap i Världshandelsorganisationen är en viktig, avgörande förutsättning för ett genuint gemensamt ekonomiskt samarbetsområde.
När det gäller det gemensamma samarbetsområdet för yttre säkerhet håller vi på att ta fram ett utkast till gemensamt uttalande, där vi fastställer kriterierna, principerna och målen för samarbetet i fråga om krishantering, vilket bör innefatta användning av både militära och civila resurser.
Vi hoppas att vi genom detta gemensamma uttalande kan rikta uppmärksamheten på vårt samarbete på detta område, som är av särskild betydelse för unionens externa åtgärder.
Vad beträffar det gemensamma samarbetsområdet för inre säkerhet kan vi konstatera att samarbetet är gott, särskilt i fråga om kampen mot organiserad brottslighet.
Vi kommer mycket snart att kunna underteckna avtalet mellan Europol och den ryske inrikesministern, och vi hoppas kunna rapportera om denna händelse i samband med toppmötet den 6 november.
En annan fråga som gäller inre säkerhet är Rysslands förfrågan om ett nytt system för visumfrihet för kortare vistelser.
Vi är medvetna om att detta är en fråga som kan lösas på medellång eller lång sikt, men ett antal förutsättningar måste först uppfyllas från ryskt håll.
Samtal med de ryska myndigheterna om detta ämne har redan inletts, och detta är under alla omständigheter hoppingivande; en arbetsgrupp har redan sammanträtt den 13 oktober för att diskutera denna fråga.
Vi anser att det är viktigt att avsluta förhandlingarna om visum och även de som gäller återtagandeavtal: detta är ett synnerligen viktigt ämne, jag skulle vilja kalla det ett villkor för att behandla den ryska begäran om att avskaffa visumtvånget för kortare vistelser.
Under tiden hoppas vi kunna rapportera om en del framsteg så att säga under gällande regelverk, utan att ändra bestämmelserna.
Vissa medlemsstater, däribland Italien, har redan ingått bilaterala överenskommelser, och andra har tillkännagivit sin avsikt att göra detta.
Ordförandeskapet har naturligtvis för avsikt att arbete mot en gemensam ståndpunkt som i möjligaste mån fångar upp de bilaterala överenskommelserna.
Till sist, det gemensamma samarbetsområdet för kultur och utbildning: här måste vi lägga ned mycket mer arbete, för mycket litet har uppnåtts hittills.
Bland det som är positivt kan jag emellertid nämna att Ryska federationen nyligen har anslutit sig till den så kallade Bolognaprocessen, en samarbetsmekanism som främjar överenskommelser om akademiska titlar och harmonisering av universitetens kursplaner.
Det är en viktig utveckling.
Jag måste också nämna möjligheten att förnya samarbetsavtalet om vetenskap och teknik, liksom utsikterna att ta med Ryska federationen i vissa gemenskapsprogram inom kultur- och utbildningssektorn, något som det italienska ordförandeskapet uppmuntrar.
När det gäller slutsatserna från Sankt Petersburg finns det en punkt där meningarna fortfarande skiljer sig åt: det ständiga partnerskapsrådets sätt att fungera.
Från ryskt håll tolkar man fortfarande Sankt Petersburgdeklarationen som att rådet skall sammanträda inte bara i olika konstellationer beroende på vilka ämnen som behandlas, utan även i sammansättningen 25 + 1.
På den europeiska sidan anser man däremot att rådet huvudsakligen bör fungera enligt trojkamodellen, även om trojkan öppnas för andra medlemmar som är intresserade.
Jag hoppas kunna behandla denna fråga mer ingående under mitt besök i Moskva den 28 oktober.
I våra samtal med Moskva skall vi även fortsättningsvis upprätthålla våra principiella ståndpunkter och uttrycka vår oro när det gäller den utdragna krisen i Tjetjenien och respekten för de mänskliga rättigheterna.
Det slag som utspelas i Tjetjenien får konsekvenser långt utanför det tjetjenska territoriet: resultatet, oavsett om det blir positivt eller negativt, kommer att märkas av i hela Kaukasus och kommer därmed att påverka kontinentens säkerhet generellt sett.
Vi har visat att Europeiska unionen stöder det breda initiativ för konstitutionella reformer som president Putin har inlett genom att anta en ny konstitution, som godkänts av en stor majoritet i en folkomröstning.
Vi har också uttryckt vårt stöd för antagandet av en amnestilag, vilket kommer att vara av stor betydelse för den fortsatta försoningsprocessen.
Presidentvalet den 5 oktober 2003 såg vi som ytterligare ett steg mot en gradvis återgång till ett normalt politiskt och administrativt liv i Tjetjenien.
I dag uttrycker vi på nytt vårt stöd för president Putins institutionella tillvägagångssätt och för en politisk lösning som innefattar de allt större grupper av den tjetjenska befolkningen som inte har någon koppling till terrorism och därför har rätt att delta i den demokratiska återuppbyggnadsprocessen.
Parallellt med konstitutionell reform tror vi att det finns utrymme för att förbättra den rådande människorättssituationen i regionen och förbindelserna mellan den tjetjenska befolkningen och dess förvaltare.
Vi skall också återigen erinra om vårt intresse och stöd för de ryska myndigheternas strävan att åstadkomma ett snabbt och säkert frigivande av Arjan Erkel från Läkare utan gränser, som kidnappades i Kaukasus i augusti 2002.
Slutligen har vi för avsikt att vid toppmötet betona vikten av att alla inblandade, även Europeiska unionen och Ryssland, snabbt intensifierar sina ansträngningar för att nå en lösning på de pågående konflikterna i f.d.
Sovjetunionen: det gäller Transnistrien och södra Kaukasus, framför allt Nagorno-Karabach och Sydossetien.
I och med unionens utvidgning och det faktum att våra gränser hamnar närmare varandra har unionen blivit känsligare än tidigare för detta, eftersom det direkt påverkar kontinentens säkerhet.
Samtidigt erkänner vi Moskvas stora ansvar och det viktiga bidrag Moskva kan ge när det gäller att finna lösningar som är tillfredsställande för alla berörda parter.
Vi skall göra alla tänkbara ansträngningar och ge allt vårt stöd i detta avseende.
