# ID: svediakorp-gov440744
# author: Volcic (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 331
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill tacka Elmar Brok för hans balanserade synsätt, som vid det här laget har blivit legendariskt.
Hans betänkande vittnar om hur mycket situationen i världen har förändrats sedan förra året.
Då var terrorattacker det som mest upptog våra tankar, medan fokus nu ligger på invasionen av Irak.
Föredraganden påminner oss om de klyftor som har uppstått mellan Europeiska unionens medlemsstater och som har lett till allvarliga spänningar i de transatlantiska förbindelserna och påverkat olika Nato-medlemmar i varierande grad.
Elmar Brok anser dock att det nu är nödvändigt att omdefiniera Europas roll och kanske dra fördel av den politiska kris som kriget satte i gång för att göra EU till en trovärdig och stark politisk aktör på den utrikespolitiska arenan.
Metoderna för att nå detta mål är förvisso fortfarande rätt dåligt definierade: vissa nya medlemsstater och deras grannländer har återigen upptäckt Amerika och dess löften om politiska och ekonomiska garantier.
Av detta skäl måste vi erinra oss medlemsstaternas skyldighet att avstå från ensidig nationell inblandning i internationella frågor till dess att Europeiska unionen har haft möjlighet att komma fram till en gemensam europeisk ståndpunkt.
Jag har naturligtvis inte tid att gå närmare in på allt detta, men framtiden för vår utrikespolitik hänger samman med den europeiska konstitutionen; vetorätten kan fördärva de mest ambitiösa fredsplaner, som vi har hört denna förmiddag.
Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitiska målsättningar är i hög grad beroende av dess förmåga att skaffa sig militära resurser, vilket innebär att vi bara kan se relativt billiga operationer framför oss.
Vi kanske måste nöja oss med det, även om jag i slutändan inte tror att vi kan det.
Den fransk-tyska brigaden, en snabbinsatsstyrka, skulle mycket väl på egen hand ha kunnat förhindra krisen på Balkan 1991, som Franco Frattini också har sagt i dag.
Vi måste insistera: utöver de små framsteg som gjorts …
