# ID: svediakorp-gov440739
# author: Brie (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 434
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Det råder inget tvivel om att Brok i sitt betänkande mycket noggrant har sammanfattat majoritetens ståndpunkt i denna kammare vad gäller problemen med den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Jag måste bara säga något som inte kommer att överraska någon, nämligen att min grupp inte räknas till den majoriteten.
Jag skulle dock vilja klargöra att jag anser det nödvändigt att Europeiska unionen verkligen driver en gemensam utrikespolitik – och delvis faktiskt en utrikespolitik i enlighet med gemenskapens riktlinjer.
Utan en sådan kommer vi, som framgår av det exempel som åberopades av Andreasen, att finna det svårt, eller till och med omöjligt, att få världen att lyssna på oss.
Jag skulle vilja betona att en god sak med detta betänkande enligt min åsikt är att det anger ett nytt synsätt på säkerhet som ett verkligt alternativ och lägger betoningen på multilateralism.
Dess egentliga budskap har dock inte den styrka som krävs för att skilja ut sig från något som jag betraktar som oroande.
Jag skulle vilja lyfta fram två exempel.
För det första beklagar jag utskottets oförmåga att hantera problemet med vidmakthållandet, försvaret och den ytterligare utvecklingen av vapenövervakning och nedrustningssystem.
Hur skall vi kunna stoppa den fortsatta spridningen av massförstörelsevapen om vårt eget förslag till konstitution tvingar oss att bygga upp en egen militär styrka eller potential, vars like varken finns eller någonsin har funnits i någon annan konstitution i världen?
Vi åtar oss i själva verket att rusta upp i stället för att sätta upp mål för vår egen nedrustning.
Den amerikanska inställningen till kontroll av biologiska och kemiska vapen, fördraget om fullständigt förbud mot kärnsprängningar och deras hot att dra sig ur avtalet om yttre rymden gör detta till en mycket aktuell fråga.
Det andra problemet är att betänkandet uttryckligen belyser behovet av att bygga upp militära styrkor, trots Europas koncentration på civila tillvägagångssätt i konfliktförebyggande arbete.
I Europa kan vi för närvarande se positiva exempel på hur konflikter inte har trappats upp till krig; Kaukasus är ett sådant exempel.
Varför inte analysera dessa erfarenheter och tillämpa dem generellt?
Att vi äntligen börjar inleda en allvarlig debatt om Europeiska unionens säkerhetsstrategi är något jag välkomnar mycket varmt, men det är beklagligt att denna debatt fortfarande som helhet är en intern angelägenhet som inte berör den breda allmänheten.
Jag uppmanar rådet och kommissionen att göra parlamentet mer delaktigt i debatten än hittills varit fallet, snarare än att konfrontera oss med färdiga lösningar.
