# ID: svediakorp-gov440674
# author: Goebbels (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 605
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Mina herrar ordförande, mina damer och herrar!
Toppmöten kommer och går, och det ena är det andra likt.
Möten mellan stats- och regeringschefer brukar i allmänhet avsätta slutsatser vilkas praktiska innehåll i regel står i omvänd proportion till deras längd.
Slutsatserna från Europeiska rådet börjar alltmer påminna om de pompösa uttalandena från det numera avsomnade Högsta Sovjet.
För tre år sedan tog Europa emellertid faktiskt ett stort steg framåt, i form av Lissabondeklarationen, men de fina ambitioner som beskrivs där har avdunstat, även om vi fortfarande brukar stämma upp mantrat att Europa måste bli världens mest konkurrenskraftiga kunskapsbaserade samhälle, bla bla bla.
Men faktum är att unionen inte ger sig själv resurser som motsvarar dess ambitioner.
Hur skall vi kunna få våra medborgare att förstå att vi håller på att bygga Europa med en gemenskapsbudget som ligger på cirka en ynka procent av BNP?
I Förenta staternas federala budget omfördelas över 30 procent av dess nationella BNP.
Till och med schweizarna, som har rykte om sig att vara tämligen snåla, omfördelar 15 procent av sin BNP genom den konfederala budgeten.
Medlemsstaternas budgetar kan inte kompensera en otillräcklig gemenskapsbudget.
Efter tre år av mild recession behöver nästan samtliga medlemsstater ta itu med problemet krympande resurser.
De ställs inför valet att antingen skuldsätta sig ytterligare, eller minska sina utgifter för investeringar, ibland båda på en gång.
De offentliga investeringarna i Europeiska unionen har fallit till cirka en ynka procent av BNP.
Förenta staterna klarar 3 procent.
Enligt kommissionens egna tjänstemän medför en investering på 1 procent en tillväxt på 0,6 procent.
Unionens medlemsstater kommer inte att kunna komma tillbaka på rätt spår för att uppnå en sund tillväxt om de nu begränsar sina utgifter för investeringar och skär ned på de europeiska medborgarnas köpkraft.
Berlusconi har just hänvisat till behovet av att stimulera tillväxt och konkurrenskraft i Europa.
I det sammanhanget har vi just återupptäckt de transeuropeiska näten, men var finns pengarna för att finansiera dem?
Berlusconi talade vagt om medfinansiering över gemenskapens budget.
Prodi nämnde en förstärkningseffekt tack vare att unionens budget betalar 30 procent av kostnaderna för gränsöverskridande transporter.
I kommissionens dokument om det europeiska tillväxtinitiativet talas det emellertid bara om att omfördela existerande avsättningar, men inte en endaste extra euro.
Eftersom det är omöjligt att spendera samma pengar två gånger kommer det inte att bli någon ytterligare tillväxt av att använda avsättningarna från strukturfonderna eller ens dem från sjätte ramprogrammet för forskning och utveckling för att finansiera de transeuropeiska transportnäten.
Detta är ett tragiskt slöseri.
Europa bortser från kommande utgifter, vilket betyder utgifterna för utbildning, forskning och infrastruktur.
Toppmötet i Bryssel avslutades med enbart fromma förhoppningar.
Vi får nu höra att konkreta beslut kommer att fattas den 12 och 13 december.
Min grupp, herr talman, kommer att döma det italienska ordförandeskapet efter dessa konkreta beslut.
Som en hjälp åt ordförandeskapet vill vi föreslå att det tar sig en ny titt på Jacques Delors idéer.
Varför inte finansiera de transeuropeiska näten med ett stort europeiskt lån?
Europeiska unionens förmåga att klara en upplåning är intakt.
Eurozonen har blivit en inre marknad där nästan 90 procent av handeln bedrivs mellan partnerländerna.
Varför inte vara tillräckligt djärv och lansera en politik som stimulerar tillväxt som inte skulle fungera i de enskilda länderna var för sig, men som skulle avsätta konkreta resultat om den genomfördes i hela Europa?
