# ID: svediakorp-gov440662
# author: Bonde (EDD ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DA
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 418
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Under toppmötet i Bryssel kom den gemensamma gränspolisstyrkan betydligt närmare.
Snart kommer vi att få se en gemensam övervakning av EU: s yttre gränser, precis som vi hade förr runt våra egna länder.
EU-staten utvecklas enligt planerna.
Så även EU: s konstitution.
Arbete pågår för närvarande på grundval av det utkast som utarbetades av konventet.
Det kommer emellertid att bli en kommissionsledamot från varje land, eftersom ett antal länder inte kan få konstitutionen antagen utan nationella kommissionsledamöter.
Vi vill också att länderna själva väljer kommissionsledamöter och att det skall råda fullständig jämlikhet mellan de olika länderna när det gäller ordförandeskapet för ministerrådets sammanträden.
Det finns nu en viss risk för gruppordförandeskap, där tre eller fyra länder leder EU under 18 eller 24 månader och i praktiken en möjlighet för det största landet i gruppen att ta hand om de viktigaste uppgifterna.
Det skulle vara klokare att fortsätta med det nuvarande rotationssystemet, där länderna kan koncentrera sig på att tillhandahålla ett gott ordförandeskap under ett halvår.
För att begränsa arbetsbelastningen kunde de enskilda rådskonstellationerna, och framför allt de 297 arbetsgrupperna i rådet, få en möjlighet att välja sina egna ordförande bland de egna ledamöterna på grundval av en kombination av rättvis rotation och ordförandens personliga kvalifikationer när det gäller att leda sammanträdena.
Låt mig framför allt varna för det som kallas för – eller enkelriktade motorvägar – där premiärministrarna själva får bestämma gränserna mellan EU och nationalstaterna och kan utsträcka EU-samarbetet via flexibilitetsklausulen i artikel 17.
De kan ändra det ordinarie lagstiftningsförfarandet och gå från enhälliga beslut till beslut med kvalificerad majoritet via artikel 24.4 eller med hänvisning till artikel 39.8 när det gäller utrikespolitiken.
Om dessa tre metoder kombineras kan nästan alla frågor hamna inom EU: s behörighetsområde.
I stället för till exempel den danske statsministerns önskan om en katalog över behörigheter med en klar maktfördelning mellan EU och medlemsstaterna får vi obegränsat premiärministerstyre och ännu mer centralisering av den lagstiftande makten till Bryssel.
Vi måste nu hoppas på att samtliga EU-stater genomför folkomröstningar om utkastet till konstitution.
Det är absurt att Blair genomför folkomröstningar om de regionala parlamenten i Skottland och Wales och om kommunalt styre i London, men inte tillåter en folkomröstning om Storbritanniens första skrivna konstitution.
Fatta mod, Blair, det räcker inte att genomföra en folkomröstning om en ny konstitution i Irak.
