# ID: svediakorp-gov440657
# author: Watson (ELDR ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 635
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Den liberala gruppen i denna kammare välkomnar det italienska ordförandeskapets initiativ att föra parlamentets talman närmare Europeiska rådets arbete.
Den överväldigande känslan hos de europeiska liberaldemokraterna är ändå en besvikelse över resultatet från Europeiska rådet.
Vi befarar att det kan komma att bli ihågkommet, om det över huvud taget blir det, som ett toppmöte som mest utmärkte sig för det man underlät att diskutera och avtala, än för vad man i själva verket uppnådde.
En fråga som inte togs upp är det fortsatta frihetsberövandet, utan åtal eller rättegång, av 26 europeiska medborgare i Guantánamo Bay på Kuba som jag tidigare talade om.
Som en symbol för dem har jag 26 ljus framför mig.
Jag beklagar att rådsordföranden inte svarade på min inbjudan att denna morgon säga några ord om det fortsatta frihetsberövandet av dessa europeiska medborgare och naturligtvis av alla de 600 internerade.
För min grupp ter sig deras frihetsberövande utan åtal skandalöst, och att Europeiska unionens ledare i rådets ordförandeskap misslyckas med att behålla frågan på sin radarskärm måste åtgärdas.
Denna kammare är inte mindre oroad av situationen i Tjetjenien.
De orättvisor som begås varje dag, med kampen mot terrorismen som förevändning, kommer att påskynda den störtflod av hämnd som åter fyller dem som bidragit till terrorn.
Med mindre än två månader kvar till toppmötet vid årsslutet, då vi egentligen borde ha enats om en ny konstitution, hade ordförandeskapet ingen tid att förlora.
Vi befarar att ett tillfälle att göra framsteg kan ha gått förlorat.
Men då de fick en dagordning utan någon verklig substans gav EU: s ledare ännu mindre tillbaka.
Jag undrar om det var klokt av det italienska ordförandeskapet att inte driva på beslut om konstitutionen och att inte lägga fram kompromissförslag nu i stället för att lämna saker och ting till november.
Det kan vara för sent – politiken, liksom naturen, avskyr tomrum.
Bristen på förslag har uppmuntrat vissa länder att vika från konventets avtal och sporrat Polen och Spanien att få till stånd en prövning av deras egennyttiga sentimentalitet för de förkastade avtalen från Nice.
De viktiga gemensamma försvarsklausulerna diskuterades ” vid middagen ”, men förutom Blairs välkomna helomvändning när det gäller organiserat samarbete verkar vi inte ha uppnått särskilt mycket, med undantag av att ge Förenta staterna matsmältningsbesvär.
Det gjordes inte heller några viktiga framsteg när det gäller ekonomiska reformer.
Medan vi välkomnar det europeiska initiativet för tillväxt och återfokuseringen bort från att spendera på transportprojekt som kostar mer än de smakar och i stället inrikta sig på investeringar inom forskning och utveckling, måste den verkliga fokuseringen ligga på strukturreformer om tillväxten skall kunna komma tillbaka.
Vi skulle ha velat se att rådet lade sina lagstiftningspengar där hålet finns och byggde den dynamiska, öppna ekonomi som vi blev lovade i Lissabon.
De framsteg som gjordes inom rättsliga och inrikes frågor var begränsade, och det togs inga nämnvärda steg i rätt riktning när det gäller viktiga frågor inom invandring och asyl.
Den enda positiva utvecklingen, att inrätta en europeisk byrå för att hantera säkerheten för våra utvidgade gränser, hade på nytt avtalats i förväg och blev bara godkänd rätt upp och ned.
Medaljens baksida är förslaget om biometriska indikatorer för pass och visum som borde ha fått varningsklockor för medborgarnas fri- och rättigheter att ringa högt, men som inte verkade besvära deltagarna på toppmötet alls.
Herr rådsordförande!
Det är mycket som beror på er kompromisstext till konstitutionen i november.
Det blir ert sista tärningskast, och vi önskar er lycka till eftersom vi fruktar att ni kan behöva det!
