# ID: svediakorp-gov440652
# author: Berlusconi, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-22
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 2,133
# sentences: 73
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Tack för ert konstaterande att ordförandeskapet infriat det löfte att låta företrädare för Europaparlamentet delta i regeringskonferensens arbete som jag personligen gav i kammaren.
Herr talman, mina damer och herrar!
Jag gläder mig åt detta tillfälle att redogöra för arbetet i regeringskonferensen och Europeiska rådets möte nyligen.
När regeringskonferensen öppnades den 4 oktober 2003 antog stats- och regeringscheferna, tillsammans med Europaparlamentets talman och Europeiska kommissionens ordförande, Romdeklarationen, som åter bekräftade den europeiska integrationens avgörande betydelse för att garantera fred, demokrati, välstånd och solidaritet på vår kontinent.
Jag vill gärna understryka att vi har bedrivit vårt arbete i nära samarbete med Europaparlamentet, precis som ni påpekade, herr talman.
Det faktum att talmannen Pat Cox deltog under sammanträdena i Rom och Bryssel understryker, liksom deltagandet från Hänsch och Méndez de Vigo, den historiska betydelsen av det konstitutionella steg vi står i begrepp att ta.
De sammanträden som hittills har ägt rum i regeringskonferensen har bekräftat att det finns en bred samsyn kring de flesta av konventets förslag.
Vissa åsiktsskillnader återstår när det gäller specifika invändningar från några av medlemsstaterna.
Vi anser att det är viktigt att det dokument som lagts fram av konventet bedöms i sin helhet för att stärka de olika institutionerna, samtidigt som vi bevarar den balans som har uppnåtts mellan dem.
De kommande veckorna kommer att visa om det blir möjligt att nå en överenskommelse under det italienska ordförandeskapet.
Det italienska ordförandeskapet upprepar dessutom sin vägran att stödja en urvattnad kompromiss.
De förslag vi tänker lägga fram under senare hälften av november i syfte att kunna slutföra förhandlingarna kommer att innehålla värdefulla lösningar på hög nivå för en europeisk union som skall kunna spela en ledande roll i arbetet för att skapa säkerhet, frihet och fred i världen.
Låt mig i det sammanhanget peka på de framsteg som gjorts när det gäller en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, en av det framtida konstitutionella fördragets grundpelare.
Diskussionen mellan stats- och regeringscheferna den 16 oktober bekräftade att det fanns en samsyn i frågan, en samsyn som jag vågar påstå blir allt tydligare.
Framför allt kommer den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken att bli ännu effektivare och ännu trovärdigare om den inryms i ett ramverk som fullt ut låter sig förenas med och som kan komplettera våra transatlantiska förbindelser.
Detta måste entydigt framgå av det framtida konstitutionella fördraget.
Förra veckans Europeiska råd ägnades frågorna om ekonomisk tillväxt, förstärkt konkurrenskraft och invandringspolitik.
Diskussionerna visade att det finns en gemensam strävan att genomföra Lissabonstrategin fullt ut.
Framför allt vill jag gärna understryka principöverenskommelsen om det italienska initiativet för tillväxt: ett initiativ som det italienska ordförandeskapet lanserade i början av sin sexmånaders mandatperiod och som kommissionen har gett ett helhjärtat stöd och tagit till sig.
Initiativet är ett försök att skapa transportinfrastruktur och energinät, samtidigt som satsningar görs för att öka investeringarna inom utveckling och forskning.
Genomförandet av dessa projekt, såväl vad gäller infrastruktur som utveckling och forskning, kommer att behöva finansieras med en lämplig mix av offentliga medel och privata medel, som måste spela en avgörande roll här.
Kommissionen har lovat att skyndsamt utforma och lägga fram ett paket av förslag som kan genomföras snabbt, med möjligheter till en högre grad av medfinansiering över Europeiska unionens budget.
I slutsatserna från Europeiska rådet understryks dessutom betydelsen av ett engagemang från unionens och de enskilda medlemsstaternas sida när det gäller att generellt stärka konkurrenskraften för den europeiska produktionssektorn.
Detta visar sig genom kravet på ett skyndsamt definitivt antagande av gemenskapens patentförordning, en vädjan till medlemsstaterna om att öka takten när det gäller att införa gemenskapens regelverk för den inre marknaden i den nationella lagstiftningen och framför allt ett krav på snabba framsteg när det gäller genomförandet av handlingsplanen för finansiella tjänster och ett snabbt slutförande av arbetet på direktivet om uppköpsbud.
Vi upprepade dessutom målet att investera 3 procent av BNP i forskning och utveckling.
Rådet bekräftade också betydelsen av att lagstiftningen håller god kvalitet och, framför allt, betydelsen av förenkling och avreglering och av effektiva och öppna offentliga förvaltningar.
Slutligen bekräftades betydelsen av den europeiska ekonomiska utvecklingens sociala dimension.
När det gäller sysselsättningen avvaktar vi rapporten från den arbetsgrupp som leds av Wim Kok, och som kommer att diskuteras vid ett extra toppmöte om sociala frågor som ordförandeskapet tänker sammankalla i anslutning till Europeiska rådet i december.
Vi tog upp ett antal frågor som gäller socialt skydd i syfte att effektivisera den öppna samordningen mellan medlemsstaternas politiska program på detta område.
Syftet är att främja och underlätta en modernisering av de sociala trygghetssystemen för att kunna möta det faktum att den europeiska befolkningen blir allt äldre och för att garantera pensionssystemens finansiella hållbarhet.
Vi ansåg oss vara skyldiga att gemensamt ta upp denna fråga, men utan att lägga oss i de enskilda medlemsstaternas rätt att fatta självständiga beslut inom detta område.
Vårt syfte är att jämföra praxis i olika medlemsstater och ta fram gemensamma mål för att garantera att den pakt mellan generationerna som den sociala sammanhållningen i våra samhällen vilar på skall bli en framgång.
I Europeiska rådet tog vi också upp en del aspekter på arbetsprogrammet för asyl och invandring som utarbetades i Tammerfors, Laeken, Sevilla och slutligen Thessaloniki.
Vi bekräftade vårt engagemang när det gällde den balanserade strategi vi har tillämpat hittills när det gäller behovet att bekämpa illegal invandring och människohandel och att förstärka bevakningen av våra yttre gränser, och även när det gäller att utarbeta en gemensam politik för mottagning och integrering av de invandrare som kommer legalt till Europa.
I Thessaloniki lade vi fast arbetsprogrammet.
I Bryssel gav vi ytterligare impulser när det gällde enskilda frågor.
På området för extern gränskontroll kunde vi konstatera betydelsen av de olika gemensamma initiativ som har utarbetats under de senaste månaderna, och som skulle förtjäna en bättre samordning.
Av den anledningen välkomnade vi kommissionens förslag att skapa en gränsförvaltningsbyrå för att förstärka de olika formerna av operativt samarbete mellan medlemsstaterna när det gäller kontrollen av våra yttre gränser.
När det gäller att hantera migrationsströmmarna kunde vi bekräfta behovet av en effektiv gemensam politik för återsändande.
Vi uppmanade följaktligen kommissionen att driva på i arbetet att ingå avtal om återsändande med tredje land, och vi välkomnade kommissionens förslag att tillhandahålla ett adekvat finansiellt stöd för gränskontroll och återsändande.
Jag antar att ordförande Prodi kommer att informera kammaren om vilka beslut som fattats i detta avseende.
Slutligen upplevde vi att det var nödvändigt att än en gång bekräfta betydelsen av att ingå konstruktiva partnerskap med tredje land, såväl ursprungsländer som transiteringsländer, för att garantera en effektiv hantering av migrationsströmmarna.
Samtidigt som vi bekräftade en fullständig respekt för de enskilda nationernas rätt att avgöra den känsliga frågan om hur många legala invandrare som skall släppas in på deras respektive territorier, välkomnade vi kommissionens initiativ att genomföra en studie av relationen mellan legal och illegal invandring.
Jag vill gärna stanna upp ett ögonblick för att påminna om den tragedi som nyligen inträffat och den fasa och sorg vi kände, men också om de övriga tragedier som fortsätter att drabba Medelhavet, alldeles utanför den italienska kusten, något som berör oss om möjligt ännu djupare.
Förlusten av så många människoliv, förlusten av så många människor som drivits av desperation för att söka sig en bättre framtid, måste verkligen sporra oss att förstärka vårt ömsesidiga samarbete och förhindra att sådana tragedier någonsin inträffar igen.
Jag vill gärna understryka att i enlighet med våra kristna principer måste vi verkligen försöka ge dessa invandrare ett mottagande som är värdigt vår civilisation, dessa människor som lämnar sina länder där fattigdomen råder och som kommer till Europa, enbart i förtröstan på sin vilja att arbeta och på styrkan i sina armar.
Jag tror att vi alla måste noga tänka över behovet av ett civiliserat Europa, ett kristet Europa, ett Europa där välstånd råder, som öppnar sina dörrar och välkomnar dem som kommit hit i en ärlig förhoppning om att kunna bygga en bättre framtid för sig själva och sina barn.
Herr talman, mina damer och herrar!
Under Europeiska rådet diskuterades även ett antal internationella frågor som, med tanke på deras brådskande natur och stora betydelse, kräver att Europeiska unionen redovisar en ståndpunkt.
När det gällde situationen i Mellanöstern kunde rådet bekräfta sitt stöd för den position som unionen alltid har hävdat: å ena sidan ett fast, ovillkorligt fördömande av terrorismen och ett tydligt krav att den palestinska myndigheten skall visa äkta, konkret beslutsamhet att bekämpa extremisternas våld, å den andra sidan kravet att den israeliska regeringen skall ändra sin bosättningspolitik och undvika handlingar som kan leda till civila skador när den utövar sin legitima rätt att försvara sina medborgare.
Europa understryker med andra ord sin beslutsamhet när det gäller att genomföra samtliga delar av färdplanen, och understryker betydelsen av en effektiv internationell övervakningsmekanism.
Vi bekräftade också behovet av att skyndsamt utarbeta en ekonomisk plan för att få fart på regionens ekonomi – som vi uppkallade efter den plan som ledde till Europas återhämtning efter andra världskriget, Marshallplanen – med stöd från G8-länderna och Europeiska unionens medlemsstater.
När det gällde Irak välkomnade rådet det enhälliga godkännandet av FN: s säkerhetsråds resolution 1511.
Den resolutionen förbättrar utsikterna för den givarkonferens som, som bekant, skall genomföras i Madrid den 24 oktober 2003.
Europeiska unionen kommer i första hand att bidra med 200 miljoner euro, som redan avsatts i gemenskapens budget för 2003 – 2004.
I det sammanhanget uppmanades den höge representanten för GUSP och kommissionen att utveckla en strategi på medellång sikt för Europeiska unionens förbindelser med Irak och att lägga fram en lägesrapport senast i mars 2004.
När det gällde Iran bekräftade vi vårt stöd för den tidsfrist till slutet av oktober som slogs fast av Internationella atomenergiorganets styrelse för de garantier som Iran skulle lämna avseende sitt atomenergiprogram.
Den iranska regeringen uppmanades ånyo underteckna, ratificera och snarast och villkorslöst tillämpa tilläggsprotokollet om särskilda skyddsåtgärder och att stoppa alla aktiviteter i samband med berikning och uppbearbetning av uran.
Samtidigt upprepade Europeiska unionen sin vilja att fördjupa samarbetet med Iran.
Det italienska ordförandeskapet stod i ständig kontakt med Frankrike, Tyskland och Förenade kungariket i samband med den italienske utrikesministerns resa till Teheran i går den 21 oktober.
Ordförandeskapet har noga följt hur initiativet utvecklats sedan det lades fram i juli 2003, och hela tiden sett det som ett led i Europeiska unionens bredare strategi gentemot Iran.
Vi hälsar därför det positiva resultatet av det uppdraget med tillfredsställelse.
Detta resultat – om det bekräftas – kommer att hjälpa till att skapa de förutsättningar som överenskommits i Europeiska rådet i Bryssel och som är nödvändiga för att bygga upp ett samarbete med en viktig partner när det gäller stabiliteten i den regionen.
Rådet diskuterade även andra världspolitiska frågor.
Om vi börjar med Kosovo uppmanade rådet samtliga parter i dialogen mellan Belgrad och Pristina att engagera sig i processen på ett konstruktivt sätt.
När det gällde Republiken Moldavien krävde vi en lösning på frågan om Transnistrien och upprepade vårt stöd för OSSE: s medlingsansträngningar.
Europeiska unionen fortsätter att uppmärksamt följa utvecklingen i områden som ligger längre bort, rent geografiskt, men som trots detta är förenade med oss med historiska och kulturella band.
Vi hänvisar till den tragiska utvecklingen av situationen i Bolivia och de oroliga förberedelserna inför valet i Guatemala, och vi uttrycker vår oro över det våld och den skrämseltaktik som dominerar perioden före valet där.
Sist skulle jag vilja nämna de varma gratulationerna till Hans helighet påven Johannes Paulus II i samband med tjugofemårsfirandet av hans ämbetstid, en period som präglats av hans ansträngningar att bygga fred och solidaritet mellan folken.
Europeiska rådets ordförande har fått i uppdrag av rådet att för dess räkning framföra dess stöd för och tacksamhet mot påven, inte minst när det gäller den viktiga roll som hans ansträngningar har spelat för försvaret av de medborgerliga rättigheterna, något som rådet tror direkt bidrog till regimens fall i Sovjetunionen och som säkerligen bidrog till Berlinmurens fall.
Detta, herr talman, mina damer och herrar, är en sammanfattning av vårt arbete.
Tack för er uppmärksamhet.
