# ID: svediakorp-gov440645
# author: Talmannen. (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,007
# sentences: 36
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kommissionen kan godta följande ändringsförslag: 1, 3, 4, 5, 6, 9, 10, 11 och 12.
Kommissionen kan inte godta följande ändringsförslag: 2, 7, 8 och 13.
Kommissionen kan godta följande ändringsförslag, med vissa omformuleringar: 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 12, 24, 25, 39, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49 och 50.
Kommissionen kan godta följande ändringsförslag, åtminstone i princip: (20 och 21) eller delvis: (11, 17 och 18).
Kommissionen kan inte godta följande ändringsförslag: 8, 9, 10, 13, 14, 15, 16, 19, 22, 23, 26, 27, 28, 29, 30, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 37, 38 och 40.
Kommissionen kan godta följande ändringsförslag, med vissa omformuleringar: 1, 2, 4, 5, 7, 10, 11, 13, 14, 15, 16, 17, 18, 19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, 31 och 32.
Kommissionen kan inte godta följande ändringsförslag: 3, 6, 8, 9 och 12.
Kommissionen kan godta de tio ändringsförslag som Europaparlamentet lagt fram.
Kommissionen kan godta ändringsförslagen 5 och 20 i sin helhet samt 7, 14, 18 och 21 till andemeningen, med några omformuleringar.
Kommissionen anser att dessa ändringsförslag kommer att förbättra förslagets text.
Kommissionen är dock inte i stånd att godta några av de andra ändringsförslag som har lagts fram, av de skäl som anges nedan.
En första grupp ändringsförslag inkräktar på frågor som rör civil, polisiär eller judiciell lagstiftning.
Även om kommissionen kan förstå den oro som ligger bakom dem, går de utanför tillämpningsområdet för direktiven om motorfordonsförsäkring.
Så är fallet med såväl ändringsförslagen 4 och 19 om harmonisering av bestämmelserna om tidsfrister för direktanspråk, som ändringsförslagen 8 och 24, som syftar till att inrätta ett centralkontor i varje medlemsstat, som skulle samla in polisrapporter om olyckor.
Ändringsförslagen 3, 13, 25, 27 och 28 – som handlar om minimibeloppen för försäkringsskydd – tillåter ett totalbelopp per olycka för personskador.
Kommissionen anser att detta belopp är för lågt för att täcka olyckor med flera skadelidande.
Dessa belopp förefaller emellertid vara för höga i de fall där bara ett eller få offer är inblandade i en olycka.
Det är därför som kommissionens förslag inte innehåller totalbelopp per olycka för personskador, och det är därför vi inför nya minimibelopp som väsentligen ökar skyddet för olycksoffer utan att förbise marknadsförhållandena och den nuvarande skyddsnivån i medlemsstaterna.
Även om övergångsperioder inte kan uteslutas när det gäller denna fråga, skulle det i detta förhandlingsskede vara förhastat att införa övergångsperioder, eftersom de berörda medlemsstaterna i rådet inte formellt har begärt sådana ännu.
När det gäller ändringsförslagen 2, 12 och 22, som syftar till att garantera att rättegångskostnader vid rättliga åtgärder skall täckas av obligatoriska försäkringar, skiljer sig systemen för betalning av rättegångskostnader mycket åt mellan medlemsstaterna.
I några medlemsstater är det tillåtet att advokaterna får en procentandel av den ersättning som den skadelidande beviljas av domstolen, i andra medlemsstater är systemet med procentandelar förbjudet.
Obligatoriskt skydd av rättegångskostnader kan uppmuntra till oegentliga mål, i stället för att olyckorna görs upp i godo, och leda till en ökning av försäkringskostnaderna i flera medlemsstater.
Dessutom skulle en sådan försäkring kunna överlappa frivilliga försäkringar som regleras av direktiv 87 / 344 / EEG om rättsskyddsförsäkring.
Kommissionen kan inte heller godta ändringsförslagen 1, 6, 9 och 23, eftersom det inte står klart vilka de verkliga effekter dessa ändringsförslag kan få.
Släpfordon, oberoende av vikt, täcks redan uttryckligen av definitionen av fordon i direktiven om försäkring och omfattas därför av obligatoriska försäkringar.
Eventuella problem med identifiering eller registrering av fordon kan inte lösas inom ramen för ett direktiv om försäkring.
Ändringsförslagen 11 och 26, vilka syftar till att behålla det nuvarande undantaget för särskilda slag av fordon i direktiven om försäkringar – som endast tillämpas av mycket få medlemsstater – kan inte godtas om de inte följs av en garanti för att alla offer för olyckor som orsakas av sådana fordon ersätts i vederbörlig ordning.
Dessa ändringsförslag bygger på att föraren uppvisar försäkringsbevis vid gränsen, men då de gränsöverskridande kontrollerna har avvecklats i enlighet med Schengenavtalet utgör detta inte längre någon garanti.
Ändringsförslagen 10, 16 och 17 kan inte heller behållas.
Enligt ändringsförslag 10 tillåts, under alla omständigheter, försäkringskontroller av fordon som är registrerade i en annan medlemsstat.
Detta skulle kunna inverka negativt på den fria rörligheten för fordon.
Ändringsförslag 16, gällande fordon som befinner sig tillfälligt i andra medlemsstater än den i vilken fordonet är registrerat, gör försäkringsskyddets omfattning i tid till föremål för nationell lagstiftning om fordonsregistrering.
Förslaget syftar till att garantera att försäkringen gäller för den överenskomna avtalsperioden, utan förfång för skyldigheten att registrera fordonet, som grundas på nationell skattelagstiftning och som inte påverkas.
I ändringsförslag 17 sörjs det för ett valfritt undantag från kriterierna för var risken är belägen, vilket kan leda till administrativ förvirring när det gäller de myndigheter som ansvarar för att kontrollera skyldigheten att försäkra fordon.
Ändringsförslag 15 syftar till att stryka en bestämmelse i kommissionens förslag om att förbättra skyddet av fotgängare.
Det skulle vara beklagligt om Europaparlamentet inte skulle stödja kommissionen i en fråga som berör de mest sårbara trafikanterna på våra vägar.
