# ID: svediakorp-gov440643
# author: Bolkestein, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 449
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Jag vet att det är sent, men jag skulle mycket kort vilja besvara några av de frågor som har ställts.
Oomen-Ruijten frågade mig varför det tog så lång tid att inleda ett överträdelseförfarande mot Tyskland.
Svaret är att kommissionen ville ge den tyska regeringen alla möjligheter till att förklara sina åtgärder och rätta till situationen.
Det har varit mycket skriftväxling fram och tillbaka och minister Trittin har besökt Bryssel.
Detta har gjorts för att ge den tyska regeringen möjligheten att rätta till denna otillfredsställande situation.
Oomen-Ruijten frågade vidare hur lång tid det kommer att ta att lösa problemet.
Det beror på den tyska regeringen.
Just nu kan inte kommissionen göra mer än den redan har gjort.
Medina Ortega frågade mig varför vi inte kan ha en europeisk lösning.
I detta fall, och eftersom det egentligen inte är någon gränsöverskridande fråga, anser jag att det enligt subsidiaritetsprincipen är medlemsstaternas uppgift att vidta nödvändiga åtgärder.
Manders frågade om den tyska regeringen skulle kunna upphäva de nuvarande bestämmelserna.
Det är precis det som kommissionen har bett den tyska regeringen att göra.
Den tyska regeringen har hittills inte velat göra det, och det är därför som kommissionen nu har beslutat att inleda ett överträdelseförfarande.
Manders frågade vidare om det skulle vara möjligt för företag att stämma den tyska regeringen för att få ersättning för sina förluster.
Det beror på de berörda medlemsstaternas lagstiftning – i detta fall den tyska lagstiftningen.
Det är inte denna kommissionsledamots sak att uttala sig om tysk lagstiftning och vi måste därför vänta och se vad som kommer att hända med de företag som har drabbats av förluster.
Breyer frågade varför jag kritiserade de individuella lösningarna,.
Dessa lösningar har lett till att den tyska marknaden har delats upp, och detta strider uppenbart mot tanken med den inre marknaden.
Hon nämnde också Spanien och Portugal i samband med detta.
Vi har inte fått klagomål om Spanien och Portugal; i fallet Tyskland har vi fått 50 klagomål från tio medlemsstater.
Corbey sade att kommissionen bör se till att den tyska lagstiftningen är öppen för insyn.
Resultatet av kommissionens överträdelseförfarande bör förvisso bli att den tyska lagstiftningen blir tydligare.
För närvarande är lagstiftningen, och särskilt det sätt den tillämpas på, allt annat än tydlig.
Avslutningsvis ville Corbey ha en definitiv lösning på detta problem.
Det beror än en gång, vilket jag sade tidigare, på den tyska regeringens reaktion.
Kommissionen vill inget hellre än att detta problem får en slutlig lösning.
