# ID: svediakorp-gov440634
# author: Lehne (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 909
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, herr kommissionsledamot, mina damer och herrar!
Från början var det bara folket i Tyskland som var tvungna att stå ut med detta som kallades burkpant men som mer korrekt borde ha kallats tvångspant.
Nu drabbas folk i hela Europa hårt av det amatörmässiga tillvägagångssätt som antagits i Tyskland och därför har Europeiska folkpartiet ställt sig bakom den begäran som den liberala gruppen har rest om att föra upp denna muntliga fråga på parlamentets föredragningslista.
Kommissionsledamot Bolkestein hade rätt när han i TV förklarade att vi som bor i Tyskland lever i ständigt kaos på grund av den införda burkpanten.
Det finns för närvarande fem olika system i drift runtom i Tyskland för att administrera denna pant, men de täcker bara omkring 10 procent av hela den tyska marknaden.
Vid sidan av dessa finns de så kallade individuella systemen, som fungerar regionalt eller är begränsade till en viss affärskedja, men eftersom dessa inte utgör en självgående helhet har de bara till följd att helt och hållet fragmentera burkpantsystemet.
Detta resultat är bara vad man kunde vänta sig.
Jag skall nu inte säga något om diskrimineringen av en del tyska företag inom själva Tyskland, eftersom detta – tyvärr – inte är en alleuropeisk fråga, utan en fråga som förbundsdagen i Berlin måste ta itu med.
Jag vill bara säga något om den diskriminering som pågår i Europa.
Enligt artikel 28 skall alla medlemsstater garantera en fri handel, och denna artikel överträds relativt öppet.
Kommissionen har fått in otaliga klagomål, särskilt från små och medelstora företag, och framför allt från företag etablerade i Beneluxländerna, Italien, Frankrike och Österrike.
Utöver dessa klagomål har det också förekommit en hel del störningar i Tyskland.
Uppskattningsvis har de tyska konsumenterna förlorat omkring 500 miljoner euro genom att de tvingats betala pant på ett ställe och sedan inte haft möjlighet att lämna in sina pantkvitton på samma ställe och på så vis få panten tillbaka.
Vem som helst kan lätt skaffa sig praktisk erfarenhet av detta.
Det enda man behöver göra är att köpa en dricka på en bensinmack och sedan köra därifrån.
Om man aldrig kommer tillbaka till just den macken kommer man inte att kunna lämna tillbaka burken eller flaskan och därför aldrig få tillbaka den pant man betalat.
På så vis förlorar konsumenterna på bara några månader 500 miljoner euro.
I Tyskland beräknas förlusten av arbetstillfällen uppgå till 10 000, allt på grund av denna inkompetens.
Jag kan tillägga att jag inte har hittat på dessa siffror själv eller fått dem av en eller annan organisation: de kommer från Tysklands federala finansministerium, en del av samma förbundsregering som måste ta på sig ansvaret för det som pågår.
Enligt vissa beräkningar kommer denna idioti att kosta ytterligare 15 000 arbetstillfällen i hela EU.
Allt detta får oss att välkomna kommissionens beslut att i dag inleda ett förfarande mot Förbundsrepubliken Tyskland för överträdelse av fördragen.
Det är förresten uppenbart att de omtalade telefonsamtalen mellan Bryssel och Berlin har varit ineffektiva och att kanslerns telefonsamtal till Prodi inte ledde till någonting.
Detta kanske har att göra med att vi förde upp denna muntliga fråga på parlamentets föredragningslista i kväll, och kvällens diskussioner kanske har påskyndat kommissionens tankegångar och styrt dem närmare kommissionsledamot Bolkesteins förslag.
Detta är något som i högsta grad bör välkomnas.
Jag skall inte förneka att jag personligen är djupt skeptisk mot själva idén med pant på burkar.
Om det finns ett politiskt beslut på nationell nivå att införa burkpant måste Europa godta det, men landet i fråga måste få fason på det hela.
Det finns exempel på hur det kan göras på rätt sätt.
Det finns system för burkpant i Skandinavien, men det är enhetliga system med standardiserade återlämningsanläggningar, och de har ingen diskriminerande effekt.
För att uttrycka det ganska grovt står den tyska förbundsregeringen inför valet att antingen införa ett sådant system genom att vidta de nödvändiga åtgärderna med reglering eller lagstiftning i Tyskland eller att helt enkelt avskaffa burkpanten.
Detta är de två alternativ som finns.
Om den inte gör någotdera riskerar den inte bara att ställas inför EG-domstolen i de överträdelseförfaranden som kommissionen inlett, utan den riskerar också att de skadade parterna, det vill säga företag, tillverkare och till och med konsumenter, kommer att agera utifrån EG-domstolens senaste rättspraxis och väcka talan om skadestånd mot den inför tyska domstolar, som då kan hänskjuta frågan till EG-domstolen för förhandsavgörande, vilket i sin tur kan leda till att skadeståndsanspråk på miljoner, om inte miljarder, belopp som den tyska finansministern i så fall kommer att bli skyldig att betala.
Detta skulle jag betrakta som en mycket problematisk situation, så jag kan inte annat än råda den tyska förbundsregeringen att följa kommissionens instruktioner och antingen inrätta ett system som är förenligt med den inre marknaden eller att avskaffa burkpanten.
I morse uppmanade jag offentligt kommissionen att hjälpa de tyska konsumenterna, tillverkarna och importörerna.
Jag är glad att den har gjort så.
Syftet med denna fråga är framför allt att stödja kommissionen i dess ansträngningar att äntligen bringa ordning i det kaos som detta har skapat i Tyskland.
