# ID: svediakorp-gov440621
# author: Piscarreta (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 456
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionär, mina damer och herrar!
Nuförtiden skulle ingen våga ifrågasätta det faktum att strukturfonderna har varit och fortfarande är ett nödvändigt verktyg för att minska olikheterna när det gäller regional utveckling.
Det smärtar mig därför djupt att se att så mycket som 91,6 miljarder euro i tillgängliga medel – vilket motsvarar en årsbudget för Europeiska unionen – ännu inte har utnyttjats.
I slutet av tidsfristen för programplaneringsperioden mellan 1994 och 1999 fanns det fortfarande ungefär 300 program inom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) som inte hade begärt några medel över huvud taget.
Under de rådande omständigheterna är sådana siffror nästan skandalösa.
Min enda tröst är vetskapen att Portugal av alla medlemsstater är en av de bästa på att utnyttja medlen.
Faktum är, när det gäller gemenskapens stödramar II (GSR II), för vilka fullständiga uppgifter blivit tillgängliga helt nyligen, att Portugals genomförandenivåer är exemplariska: 99,6 procent för ERUF, 98,3 procent för Europeiska socialfonden (ESF), 100 procent för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ) och 90 procent för Fonden för fiskets utveckling (FFU).
Portugals totala verkställandegrad på 94,2 procent är betydligt högre än vad landets europeiska partner uppvisar.
På samma sätt verkar gemenskapens stödramar III för 2000 – 2006 också vara mycket besvärligt för Europeiska unionen.
Siffrorna för Portugal är alltså inne på rätt spår, i enlighet med halvtidsöversynen.
Skälen till detta underutnyttjande är välkända: långa, komplexa program, opålitliga betalningsprognoser och överlappande programplaneringsperioder.
Rådet har efter en konfrontation med omfattningen av de outnyttjade medlen föreslagit lösningar som jag anser vara försiktiga i överkant.
Jag är övertygad om att åtgärder som dessa inte kommer att ge de förväntade resultaten och att vissa av dem t.o.m. kommer att bli kontraproduktiva.
Kommissionen bör tvingas ta ansvar för att genomföra prioriteringar som förbättrar konsekvensen i verksamheten och övervakningen, och att hela ansvaret för genomförandet och förvaltningen av strukturell verksamhet överlåts till medlemsstaterna.
Detta underutnyttjande är framförallt oerhört dåligt för medborgarnas bild av EU.
Slutligen hoppas jag i egenskap av portugisisk medborgare från Algarve att det kommande programmet Gemenskapens stödramar IV för 2007 – 2013 kommer att ge Algarveregionen möjlighet att även framöver dra nytta av den strukturella verksamheten, även inom ramen för ett utvidgat Europa.
Om så inte blir fallet anser jag att det skulle vara berättigat att uppmana till en rättvis lösning som låter regioner som t.ex. denna – som inte kommer i fråga helt enkelt p.g.a. effekterna av den statistiska försvagningen av den utvidgade Europeiska unionen – att få hjälp i sin strävan efter konvergens.
