# ID: svediakorp-gov440480
# author: Schreyer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-21
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,582
# sentences: 59
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman, ärade ledamöter!
Ungefär vid denna tidpunkt nästa år kommer Europaparlamentet, efter att ha valts av folket i tjugofem europeiska stater, att diskutera den utvidgade unionens första budget.
Debatten kommer att hållas på tjugo språk.
Parlamentet kommer då att ha 732 ledamöter, och det kommer att vara den sista budget som utarbetas av Prodis kommission, vilken då kommer att bestå av 30 ledamöter.
Diskussionen om 2005 års budget skulle kunna sammanfalla med debatterna om budgetplaneringen för perioden efter 2006.
Samtidigt kommer medlemsstaterna sannolikt att vara i färd med att ratificera det nya konstitutionella fördraget i enlighet med sina respektive interna förfaranden.
Det förslag till allmän budget ni i dag har framför er återspeglar denna utmanings väldighet.
Budgeten har utarbetats för ett EU med femton medlemmar för de första fyra månaderna av 2004 och för ett EU med tjugofem medlemmar från och med den 1 maj.
Den läggs dessutom fram i en ny form, på grundval av principen om verksamhetsbaserad budgetering, vilket gör det möjligt för oss att urskilja den exakta kostnaden för gemenskapens olika politikområden.
Enligt parlamentets liggande förslag skulle budgeten för 2004 medge budgetåtaganden uppgående till 112,3 miljarder euro, att ställas mot den siffra på 111,9 miljarder euro som fastställts av rådet och de 112,2 miljarder euro som föreslås av kommissionen.
Så det handlar faktiskt inte om särskilt stora skillnader.
Av dessa belopp kommer en summa på 12 miljarder euro att öronmärkas för de tio nya medlemsstaterna.
Av de åtagandebemyndiganden som görs i 2004 års budget avser 79 procent områdena jordbrukspolitik, däribland stöd till landsbygdsområden, samt strukturfonderna och Sammanhållningsfonden.
Detta motsvarar en 13-procentig ökning av årets anslag till dessa underavsnitt.
Eftersom anslaget till strukturfonderna fastställs i budgetplaneringen, för EU med 15 medlemmar, och i anslutningsfördraget, för de nya medlemsstaterna, finns det inga skillnader mellan rådet, parlamentet och kommissionen när det gäller strukturfonderna och Sammanhållningsfonden.
På området stöd till landsbygdsområden kommer ni på torsdag dock att rösta om huruvida ni skall föreslå att det belopp som fastställs i budgetplaneringen bör överskridas.
Jag håller med föredraganden om att det interinstitutionella avtalet bör skyddas.
I fråga om jordbruksutgifter kommer kommissionen att lägga fram sin sedvanliga ändringsskrivelse i slutet av månaden för att ta hänsyn till den senaste marknadsutvecklingen.
Jag har inte för avsikt att föregripa innehållet i skrivelsen, eftersom den ännu inte har bekräftats av kommissionen, men jag kan antyda att de flesta av de ändringsförslag som lagts fram av föredraganden, Mulder, vilka har varit föremål för intensiv diskussion, kommer att antas, särskilt förslagen om att anslå ytterligare medel för att finansiera en undersökning av om och hur jordbrukare runtom i Europa åtminstone delvis skulle kunna försäkras mot förluster som uppstår till följd av smittsamma djursjukdomar och att öronmärka pengar för att utveckla miljöindikatorer, som, vilket ni vet, spelar en allt viktigare roll inom ramen för reformprocessen i jordbruket, och för att undersöka möjligheten att införa ett europeiskt kvalitetsmärke.
Utrymme ges för intensivare forskning om markörvacciner mot smittsamma djursjukdomar med de resurser som anslås i det preliminära budgetförslaget.
Herr Mulder!
Ni har övertygat kommissionen om det kloka i era förslag.
Jag är säker på att ni kommer att lyckas övertyga även rådet.
Jag skulle sannerligen vilja tillägga min egen vädjan till rådet om att inte förkasta dessa förslag på stående fot bara därför att de avser obligatoriska utgifter.
Det skulle inte finnas något faktiskt rättfärdigande för ett sådant förkastande, och det skulle inte heller överensstämma med den allmänna andan av konstruktivt samarbete.
På kommissionens vägnar kan jag verkligen helhjärtat välkomna att parlamentet återinför de 272 nya tjänster som begärts av kommissionen för uppgifter med anknytning till utvidgningen, vilka rådet hade strukit från tjänsteförteckningen.
Låt mig i detta sammanhang rikta ett särskilt tack inte bara till föredraganden, utan även till Neena Gill och till ordföranden i budgetutskottet.
Ni kommer till att börja med att införa dessa tjänster i reserven, vilket jag naturligtvis ser som mindre idealiskt, men jag kan försäkra er om att jag kommer att göra allt som står i min makt för att uppfylla de föreskrivna kraven, så att finansieringen av dessa tjänster kan frigöras i den andra behandlingen.
När det gäller de administrativa anslagen i budgeten skulle jag vilja behandla två punkter till.
Den första av dessa gäller bidrag till politiska partier i EU, vilket Gill just har talat om.
Denna utgift kommer att tas med i EU: s budget för första gången nu när den rättsliga grunden för dess medtagande – det gläder mig att säga det – äntligen har antagits.
Jag tycker att man har tänkt ut en bra och öppen ordning men är naturligtvis kritisk mot påståendet att denna utgift skall finansieras utanför parlamentets 20-procentiga andel av anslaget för administrativa utgifter.
Kommissionen kommer självfallet att vara villig att förhandla för att finna en lösning som är godtagbar för alla parter.
Den andra punkten rör den nya budgetförordningen.
Denna lyckade produkt av vår gemensamma reformverksamhet medför många förändringar.
Dessa förändringar återspeglas i budgetens nya uppdelning i politikområden, och med anknytning till detta finns det en annan ny regel, enligt vilken ekonomiskt stöd i form av anslag från EU: s budget till institutioner såsom Europeiska institutet i Florens, för att ge ett exempel, kräver en rättslig grund.
Detta betyder att det inte längre räcker med att dessa belopp införs i budgeten; det måste i stället finnas en rättslig grund för godkännandet av sådana anslag, och de är även underställda de nya villkoren i budgetförordningen, vilket innebär att särskild tonvikt läggs på behovet av öppet beslutsfattande.
Parlamentet har gjort flitiga ansträngningar för att diskutera kommissionens förslag om budgetrubrikerna i kapitel A-30, som legat på bordet sedan i maj.
När det gäller rådet har framstegen dock varit allt annat än tillfredsställande, och jag vill ta detta tillfälle i akt och än en gång vädja till rådet att göra sitt yttersta för att se till att vi vid nästa trepartsmöte kan förutse när den relevanta lagstiftningen kan antas.
Jag ber rådet att se på budgetförordningens genomförande med samma entusiasm som det investerade i dess omarbetning.
Liksom fallet var förra året kommer kommissionen att under första halvan av november informera parlamentet skriftligen om sin bedömning av genomförbarheten för de åtgärder ni föreslår, särskilt de nya pilotprojekten och förberedande åtgärderna.
Jag skall se till att vederbörlig hänsyn tas i denna bedömning till den vikt som kammaren fäster vid dessa verksamheter.
Det finns en annan viktigt aspekt som handlar om rättvisa villkor för Europeiska unionens budget, nämligen det faktum att budgetmyndigheten i november skall fatta ett gemensamt beslut om anpassningen av de olika stödprogrammen, den så kallade inre politiken, inför utvidgningen.
Det finns naturligtvis väldigt många viktiga program – ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling, programmet Ungdom för Europa och det finansiella instrumentet för miljön (Life), för att nämna några exempel.
Låt mig uttrycka min tacksamhet till Reimer Böge och Joan Colom i Naval för deras ansträngningar att samordna arbetet i alla de specialiserade utskotten, och det gläder mig givetvis att vi kan instämma i så många av deras förslag.
Detta nära samarbete är ytterligare ett skäl till att jag uppriktigt kan säga att det har varit ett rent nöje att tillsammans med er utarbeta budgeten för den utvidgade unionen.
När det gäller utlandsbistånd står vi inför en ny utmaning med 2004 års budget, på så sätt att det är vår plikt och önskan att göra EU-stöd tillgängligt för Iraks folk.
Vi har utnyttjat 100 miljoner euro för humanitärt bistånd i år.
Nu handlar det om att göra vårt i återuppbyggnaden.
Vi har tagit upp denna punkt i våra kommittéer och inom trepartsramen, och frågan har även diskuterats av rådet (allmänna frågor).
Kommissionen föreslår en ytterligare injektion på 200 miljoner euro mellan nu och slutet av nästa år, utöver vårt humanitära bistånd.
Men detta bistånd kan faktiskt inte betalas ut såvida inte säkerhetsläget förbättras, och projektgenomförandet måste ske under FN: s beskydd.
Det finns fortfarande flera olika åsikter i denna kammare om hur stort stödet till Irak bör vara.
Kommissionens förslag är noga avvägt, och jag skulle vilja påminna er om att ni skall rösta om detta på torsdag, dagen före givarkonferensen i Madrid.
Jag uppmanar er därför, på kommissionens och särskilt på min kollega Chris Pattens vägnar, att ge kommissionen ett tydligt mandat genom att signalera att Europeiska unionen talar med en röst i denna fråga.
Låt mig avsluta med några siffror om storleken på nästa års allmänna budget.
Kommissionen har föreslagit utgifter på 100,6 miljarder euro, rådet har föreslagit 100,1 miljarder euro och parlamentet kommer sannolikt att föreslå 103,5 miljarder euro.
Det europeiska förhållandet mellan utgifter och BNP på detta område skulle därför ligga någonstans mellan 0,09 procent och 1,01 procent.
Skillnaden har aldrig varit så liten mellan våra förslag under senare år, och jag är säker på att vi kommer att utjämna dessa små skillnader under budgetförfarandet.
