# ID: svediakorp-gov440325
# author: Sacconi (PSE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-20
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 600
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


. – Herr talman!
Sedan 1992 har det internationella samfundet, eller åtminstone en stor del av det, reagerat på och bekämpat en av mänsklighetens största miljömässiga och ekonomiska utmaningar: klimatförändringen.
Som vi vet så är det den viktigaste globala frågan för en hållbar miljö och det här har katastrofala följder, inte bara för klimatet utan även för ekosystem och växt- och djurarter.
EU antog utmaningen i maj 2002, i och med ratificeringen av Kyotoprotokollet, och visade därmed att bekämpandet av klimatförändringen är en av dess strategiska prioriteter.
I beslutet att ratificera protokollet kom medlemsstaterna överens om att gemensamt uppfylla sina skyldigheter i protokollet.
För att se till att hela gemenskapen skall lyckas uppfylla sina internationellt bindande åtaganden, har de kommit överens om olika mål för minskade och begränsade utsläpp för varje medlemsstat.
Medlemsstaterna har därför fortfarande ansvaret för rapportering om årliga utsläpp.
I det förslag till beslut som vi skall rösta om fastställs därför den ram som behövs för att se till att gemenskapen och dess medlemsstater uppfyller kraven på rapportering och redovisning av utsläpp genom en förbättring av kvaliteten och tillförlitligheten i den information som ges om politiska strategier och åtgärder som antagits och om utsläpp och upptag i sänkor av alla växthusgaser, inklusive metodologiska aspekter.
I enlighet med strukturen i Kyotoprotokollet och de därmed förbundna riktlinjerna i Förenta nationernas konvention kommer de olika typerna av rapporteringskrav att hanteras genom att man skiljer på den årliga rapporteringen och den regelbundna rapporteringen.
Dessutom kommer en förutsättning för fullgörandet av åtagandena enligt konventionen och Kyotoprotokollet även i fortsättningen att vara att de nationella programmen för att begränsa eller minska gasutsläppen genomförs och uppdateras regelbundet, samt att de faktiska utsläppen och utsläppsprognoserna övervakas på ett öppet sätt.
Efter omröstningen i morgon kommer medlemsstaterna att bli skyldiga att räkna ut och skicka uppgifter om verkliga och beräknade gasutsläpp till kommissionen före den 15 januari varje år, så att det kan göras en bedömning av de verkliga framsteg som gjorts och så att gemenskapen kan upprätta årsrapporter i enlighet med sina internationella skyldigheter.
De få ändringsförslag som er föredragande lagt fram för den föreslagna lagstiftningen syftar till att göra mekanismen ännu mer bindande och effektiv, särskilt i ljuset av de senaste, knappast uppmuntrande, uppgifterna som visar en ökning i utsläppen av växthusgaser i Europeiska unionen för andra året i rad.
Som Wallström sade så träffades en överenskommelse om de ändringsförslag som lagts fram – 18, för att vara exakt – i de informella förhandlingar som ägde rum med rådet och kommissionen efter att utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor hade avgivit sitt yttrande.
I den överenskommelsen ingick de viktigaste av våra ändringsförslag, inbegripet ändringsförslagen med störst politisk betydelse, till exempel de som handlar om nödvändigheten och det obligatoriska i att använda flexibla mekanismer med avseende på interna handlingsplaner som varje enskild medlemsstat skall införa och följa för att uppnå sina egna mål för minskade utsläpp av växthusgaser.
Därför kommer vi vid morgondagens omröstning i kammaren att lägga fram ett paket med ändringsförslag om vilka en överenskommelse nåtts.
Jag hoppas att parlamentet verkligen kommer att skänka åtgärden nya krafter så att medlemsstaterna snabbt kan se till att uppfylla dessa regler.
Jag tror att det även kommer att vara en tydlig politisk signal med tanke på ett stort evenemang som äger rum i Milano i december, då vi hoppas att en större del av det internationella samfundet kommer att ratificera Kyotoprotokollet.
