# ID: svediakorp-gov440116
# author: Ainardi (GUE/NGL ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 429
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag välkomnar offentliggörandet av kommissionens grönbok om europeisk rymdpolitik i samverkan med Europeiska rymdorganisationen (ESA).
Enligt min mening uppvisar denna grönbok en medvetenhet om betydelsen för Europa av att utveckla rymdsektorn i industriella, strategiska och även politiska termer.
I maj höll vi en debatt om denna sektors framtid i ljuset av en allvarlig kris som kunde hänföras till hård världskonkurrens och till finansieringsproblem.
Grönboken, Bodratos betänkande och den nyligen tillkännagivna vitboken innehåller praktiska förslag som skulle kunna hjälpa oss att slutgiltigt övervinna denna kris och äntligen lägga lite riktiga ambitioner till en oberoende europeisk rymdpolitik.
Jag välkomnar därför utfallet av Galileoprogrammet och delar den uttalade önskan att utveckla integrationen inom gemenskapen.
Jag hoppas dock verkligen att denna integration inte kommer att leda till att rymdorganisationens oberoende befogenheter i rollen som programsamordnare och ledare ifrågasätts.
Jag skulle vilja ta upp två frågor.
I betänkandet insisterar man på behovet av att skapa samverkansvinster mellan den civila och den militära verksamheten – jag hörde Bodratos ord fullt tydligt – samtidigt som man förordar att rymden skall användas för fredliga ändamål, vilket jag stöder.
Han hoppas att satellitsystemen kommer att gagna inte bara transporterna och miljön, utan även säkerheten, så att Europa får sin egen strategi, sitt eget förvaltningsorgan och sina egna resurser.
Gott och väl, men jag är övertygad om att utnyttjandet av rymden för fredliga ändamål bör prioriteras: behoven är enorma, antingen vi talar om miljön eller om riskhantering.
Europa får inte följa Förenta staternas modell och prioritera forskning och utveckling på det militära området framför eventuella civila tillämpningar.
Till sist, en central aspekt på en ambitiös europeisk rymdpolitik gäller finansiering.
I betänkandet betonas att tillhandahållandet av offentliga medel är avgörande för utvecklandet av rymdprogram.
Det finns en väsentlig motsägelse mellan unionens uttalade mål och verkligheten.
Det har inte skett någon ökning av de budgetar som anslås till Europas rymdorganisationer, medan Förenta staterna avsätter sex gånger mer offentliga medel till rymdsektorn än alla europeiska länder tillsammans.
Unionen måste omgående frigöra finansiering som motsvarar de ambitioner den har uttalat.
Detta är även ett krav för integrationen inom gemenskapen, och som jag ser det är offentliga medel det enda som kan säkerställa långsiktiga investeringar, vilket är centralt i rymdindustrin och för att behålla kompetens på hög nivå.
Detta är en förutsättning för en oberoende, dynamisk europeisk rymdpolitik som använder spetsteknologi och som skapar högkvalitativa arbetstillfällen.
