# ID: svediakorp-gov440114
# author: Langenhagen (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 492
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Jag är tacksam mot Busquin, som vet att jag i ett antal år har haft ett särskilt intresse för Galileo, som har kommit att ligga mig mycket varmt om hjärtat.
Ändå får jag ständigt frågan vad Europa egentligen söker i rymden och varför Europa bör offra pengar på rymden när det finns andra problem i världen som är så angelägna och i behov av höga finansieringsnivåer.
Så fastän jag inte räknar med att denna fråga skall röna vare sig rungande eller oreserverat bifall, är min fasta övertygelse, som jag vet delas av många av mina ledamotskolleger här i Europaparlamentet, att rymden är av strategisk betydelse för Europa och för den europeiska ekonomin.
Tack vare nya tekniker skapar den nya möjligheter.
Den skapar arbetstillfällen för våra ingenjörer och utsikter för framtiden.
Europa får inte vara tillfreds med tekniska landvinningar som är mindre än förstklassiga, för Europa är kapabelt till sådana.
Det är ett faktum snarare än en hemlighet att rymdpolitik är en av kärnfrågorna för det tjugoförsta århundradet.
Vår vardag formas redan av de mest mångskiftande tillämpningar som möjliggörs av rymden och de satelliter vi har skickat upp i den, bakom vilka det ligger ett tekniskt kunnande som måste vårdas.
Vi i Europa har värdefulla resurser, med vilket jag inte bara menar ingenjörer och tekniker, utan även forskningsanstalter och företag.
Dessa ger upphov till innovationer, men, som jag får höra gång på gång och som jag har hört denna eftermiddag, forskare och kompetens vänder sig till den som erbjuder mest, inte bara ekonomiskt, utan även ur teknisk synvinkel.
Detta, kommissionär Busquin, är anledningen till att jag anser att det finns ett trängande behov av att göra verkliga ansträngningar för en sammanhängande europeisk rymdpolitik, som ni så träffande har beskrivit det.
Europa måste bli medvetet om sin ställning och sina möjligheter.
Det får vara nog med förklaringar; det är nu dags för oss att äntligen skrida till handling.
Europa måste också vara villigt att investera, och samtidigt som det inte råder någon tvekan om att detta ibland kan vara en smärtsam historia, är rymdsektorn inte bara ytterst kostnadsintensiv, utan även ytterst konkurrenspräglad.
Låt oss alltså anta denna utmaning!
Utan beslutsamhet och engagemang kommer Europa att förlora det oberoende tillträdet till rymden och även dra det kortaste strået när det gäller de tillämpningar som härrör från detta.
Kommissionär Busquin!
Jag delar er åsikt om riskerna med att vara beroende av andra och välkomnar följaktligen kommissionens grönbok om europeisk rymdpolitik och Bodratos detaljerade och stimulerande betänkande.
Europa behöver en politisk signal om att inleda ett nytt kapitel om rymdfart, och jag hoppas att vi genom ett tydligt beslut i morgon kommer att bidra till att ge europeisk rymdfart den rätta skjutsen!
