# ID: svediakorp-gov440112
# author: Bodrato (PPE-DE ), (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 675
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Den grönbok som lagts fram av kommissionsledamot Busquin och som parlamentet välkomnat varmt lyfter åter fram rymdpolitikens strategiska betydelsen för oberoendet och säkerheten och för den ekonomiska tillväxten i ett Europa som vill förbli i främsta ledet när det gäller vetenskaplig forskning och teknisk innovation.
För några månader sedan nåddes en vändpunkt tack vare det konstitutionella konventet, som gav rymdpolitiken en specifik roll, och detta utgör en rättslig grund för gemenskapsprogram och befäster den strategi som inleddes med den enastående framgången med Galileoprogrammet.
Vi får likväl inte förbise det faktum att även kommissionen har gett ett specifikt svar på den exempellösa kris som drabbat rymdsektorn, särskilt området bärraketer, och som urholkar många företags verksamhet och accentuerar snedvridningar på världsmarknaden.
Rymdsektorn är central för att samla yrkeskompetens, forskning och teknik – väsentliga faktorer för den kunskapsbaserade ekonomins utveckling.
Rymden är en resurs som inte får ödslas bort, och kommissionen och Europeiska rymdorganisationens (ESA) råd har visat att de är fullt medvetna om detta.
I sitt betänkande betonar parlamentet ESA: s och de nationella organisationernas roll och uttrycker sin tillfredsställelse över ramavtalet, som Europeiska gemenskapen och ESA stödde och parlamentet kraftfullt verkade för.
Detta ramavtal bekräftar ESA: s unika roll när det gäller att organisera forskning och teknisk och industriell utveckling.
Denna roll måste specificeras i ett europeiskt rymdprogram som omdefinierar kommissionens ansvarsområden utifrån allmänhetens krav och nya initiativ som kräver politisk representativitet och specifik institutionell kompetens.
Att ge Europa en ledande roll på den internationella scenen genom att göra alla EU-länder delaktiga är inte oförenligt med den fasta övertygelsen att det krävs ett internationellt samarbete: ett samarbete i första rummet med Förenta staterna – jag tänker här på den internationella rymdstationen – men även med andra länder, däribland Ryssland, Japan och Kina.
Vi måste dock vara medvetna om att kvaliteten på internationella avtal – särskilt dem som gäller rymden – beror på kvaliteten på det vetenskapliga, industriella och även ekonomiska stödet.
Europas mål måste understödjas av offentliga resurser, som fallet är runtom världen, och av en aktivare organisering av gemensamma åtgärder på områden som jordbruk, teleteknik, miljö och transporter.
Vi måste stimulera privata initiativ, som fallet är med Galileo, men även påpeka att målet att fördubbla rymdbudgeten på tio år endast kommer att vara ett steg på vägen mot att komma i fatt Förenta staterna.
Rymdvetenskapen har spelat en banbrytande roll.
Kvaliteten på mänskliga resurser och grundforskning kräver dock större uppmärksamhet.
Den europeiska rymdpolitikens framtid är beroende av att dessa faktorer uppmärksammas.
Det är anledningen till att vi anser att vi inom ramen för nästa ramprogram för forskning bör avsätta mer pengar till rymdsektorn och säkerställa en kvot på detta område till små och medelstora företag, som är på väg att bli ett oundgängligt stöd för nya innovativa företag.
Min sista punkt gäller konventets riktlinje för en byrå för krigsmateriel som är öppen för alla medlemsstater, i enlighet med metoden för strukturerat samarbete.
Denna riktlinje kan bidra till att realisera den industriella och tekniska tillgången.
Detta handlar inte – och vi måste göra detta klart – om att militarisera rymden, utan snarare om att inse att detta handlar om dubbla verksamheter, både militära och civila, och om en strategi för europeisk säkerhet som inte kan överges på grund av den amerikanska ensidighetens frestelser.
För att undvika misstolkningar hänvisar man i betänkandet till FN: s resolution om att förebygga kapprustning i yttre rymden och även till konventet, som föreslår att unionen skall främja fred och bidra till säkerhet och hållbar utveckling av vår jord.
Efter att ha diskuterat grönboken ser vi nu fram emot vitboken.
Våra förväntningar grundar sig på de positiva åsikter som vi hittills har uttryckt, och vi tror att den vetenskapliga och europeiska industriella världen förväntar sig samma sak.
