# ID: svediakorp-gov440108
# author: McCarthy (PSE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 435
# sentences: 16
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman!
Även jag välkomnar det faktum att vi nu har nått fram till den punkt med detta interinstitutionella avtal att vi kan börja svara upp mot vårt åtagande att åstadkomma bättre och enklare lagstiftning.
Jag vill också gärna gratulera förhandlarteamet och inte minst våra föredragande.
Om vi gör detta på rätt sätt skulle en bra, klar och enkel lagstiftning kunna innebära färre överträdelsemål i EG-domstolen; det skulle också kunna resultera i lagar som är lättare att upprätthålla i våra medlemsstater.
Jag tror att konsumenterna och medborgarna behöver känna till vilken möjlighet till upprättelse de kan förvänta sig av EU: s lagstiftning, och företag behöver vara medvetna om vilka standarder och metoder de måste sträva efter för att genomföra EU: s lagstiftning.
Ja, konsekvensbedömningar under lagstiftningsprocessen kan vara ett tekniskt verktyg, men de är ett livsviktigt verktyg både när det gäller att involvera flera parter och att ge utrymme för maktfördelning när det gäller den verkställande myndigheten, något som förbättrar både kvaliteten på debatterna i denna kammare och vår förmåga att ställa den verkställande myndigheten till svars.
Vi kan också använda konsekvensbedömningar för att utvärdera fördelarna med föreslagen lagstiftning och likaså för att titta på var samreglering, självreglering eller icke-bindande lagstiftning kan vara användbara verktyg.
Jag vet att några av mina kolleger är oroade över att alternativ med icke-bindande lagstiftning skulle undergräva eller ta bort parlamentets rättigheter som lagstiftare.
Jag accepterar att det finns kulturella skillnader mellan medlemsstater i den här frågan, men vi måste också acceptera att lagstiftning ibland kan vara rigid och svår att ändra medan uppförandekoder kan leda till resultat snabbare, särskilt vad gäller otillåtna affärsmetoder.
MacCormick har naturligtvis rätt i att lagstiftning handlar om politik.
Det är inte bara en vetenskaplig exercis i konsekvensbedömningar.
Av det skälet kommer detta parlament och dess valda politiker alltid att vara en oumbärlig del av lagstiftningsprocessen.
Jag håller också med om att så kallad är en oumbärlig del av den rätten till noggrann granskning.
Vi borde ge vårt stöd till handlingsplanen för bättre lagstiftning, men parlamentet kommer att behöva ytterligare resurser och befogenheter för att kunna reagera på och utvärdera konsekvensbedömningar och använda dessa lagstiftningsförfaranden för att ställa kommissionen och rådet till svars.
Den bästa handlingsplanen för reglering kommer att kräva en förändring av kultur, makt och ansvar inom alla våra institutioner.
Den skulle inte vara till men för parlamentet; i själva verket skulle den stärka en noggrann granskning i parlamentet av framtida lagstiftning.
