# ID: svediakorp-gov440062
# author: Karas (PPE-DE ). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 497
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, herr kommissionsordförande, herr kommissionär!
Denna diskussion påminner litegrann om den diskussion vi förde om så kallade tjänster i allmänhetens intresse och konkurrenslagstiftningen.
Även om de fria yrkena helt klart inte är en stormarknad – och fastän en stormarknad som ju faktiskt är en marknad inte är någon tjänst i allmänhetens intresse i denna bemärkelse – så har de två någonting gemensamt.
När det gäller tjänster i allmänhetens intresse var vi överens om att konkurrenslagstiftningen, subsidiaritetsbestämmelserna och den inre marknaden innebar att det fanns utrymme för undantag, där subsidiariteten skulle tillämpas på grund av att dessa tjänster kan visa sig ha drag från och definieras i termer av olika identiteter och kulturer.
Jag tror att subsidiaritetens grundprincip – att man ser på olika kulturer och identiteter och den historiska bakgrunden till en viss situation – kan tillämpas även här.
Som anhängare till konkurrenslagstiftningen, och inte bara till kommissionsledamot Monti, måste vi emellertid också vara konsekventa.
Jag anser därför att det är rimligt att tillämpa EU: s konkurrenslagstiftning på de fria yrkena och att detta bör stödjas, under förutsättning att man tar hänsyn till särdragen i denna marknadssektor.
Jag är därför mycket nöjd med att se att kommissionen inte ifrågasätter yrkesorganisationerna.
Men detta för oss till ämnets kärna.
Fria yrken – jurister, notarius publicus, tekniker, arkitekter, läkare och revisorer – har en mycket speciell karaktär och har utsatts för en mycket specifik historisk utveckling.
De kräver höga kompetensnivåer och ett särskilt förtroendeförhållande till klienten.
Men de kännetecknas också av att konsumenten inte har tillgång till samma information som de som erbjuder dessa tjänster.
Dessa kännetecken får inte glömmas bort.
Jag anser därför att kommissionen inte får tillåtas göra misstaget att tolka yrkesmässiga uppförandekoder som ett hinder för den fria rörligheten för tjänster.
Jag håller emellertid fullständigt med kommissionen om att självreglering inte får användas som ett skydd mot marknaden och inte bör få försätta konsumenterna i ett ofördelaktigt läge.
Ändå får vi inte förenkla saker och ting alltför mycket.
Det primära syftet med sådan självreglering är att garantera kvaliteten på tjänsterna med hjälp av etiska yrkesnormer och förhindra intressekonflikter och vilseledande annonsering.
Det är för att garantera kvaliteten på tjänsterna som yrkesgrupper tar ansvaret för att upprätta uppförandekoder, och i dessa föreskrivs vissa normer för att yrkesutövarna skall iaktta bestämmelserna och säkerställa yrkesetiken.
Jag betraktar yrkesrelaterade uppförandekoder som väsentliga för att garantera opartiskhet, kompetens, integritet och ansvar bland medlemmarna i varje yrkesorgan och för att skydda konsumenterna.
Parlamentet och min grupp stöder de fria yrkena på grundval av deras höga etiska normer, den säkerhet som de erbjuder konsumenterna och deras kompetens, opartiskhet och integritet, och vi vädjar om att denna speciella status skall beaktas på lämpligt sätt när konkurrenslagstiftningen behandlas, så att det skapas säkerhet för alla.
