# ID: svediakorp-gov440053
# author: Schreyer, (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-10-08
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,253
# sentences: 57
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


– Herr talman, mina damer och herrar!
Syftet med Europeiska utvecklingsfonden (EUF), som lämnar stöd till länder i Afrika, Karibien och Stillahavsområdet, och fondens integrering i gemenskapens budget, är ingen nyhet här i kammaren.
Parlamentet har vid upprepade tillfällen begärt att fonden skall integreras och alltid stött förslag som syftat till detta.
Det är därför ett stort nöje för mig att i dag kunna informera er om att kommissionen har godkänt ett meddelande där det föreslås att Europeiska utvecklingsfonden fullständigt överförs till gemenskapens budget från och med nästa budgetplan.
Kommissionen föreslår denna åtgärd eftersom vi är övertygade om att budgeteringen kommer att bidra till att öka effektiviteten i det stöd som ges till AVS-länderna, skynda på och förbättra genomförandet av detta stöd samt förbättra effektiviteten hos alla parter som deltar i förfarandet.
Förslaget ligger helt i linje med de löften som Europeiska unionen gett vid olika toppmöten under det senaste året.
I Monterey lovade Europeiska unionen t.ex. att öka det totala stödet till utvecklingsländerna och förbättra behandlingen och samordningen och på så vis öka effektiviteten.
Parlamentet känner väl till syftet med att integrera Europeiska utvecklingsfonden i gemenskapens budget och har vid flera tillfällen förespråkat en sådan åtgärd, något som kommissionen också under lång tid har varit positiv till.
Det första förslaget i denna fråga lades fram 1973 – för 30 år sedan – och idén har sedan tagits upp vid flera tillfällen, senast 1993.
Men medlemsstaterna har aldrig kunnat komma överens om hur detta speciella instrument, som har funnits sedan 1958, skall överföras till budgeten.
Utvecklingsfonden är speciell eftersom den finansieras direkt av medlemsstaterna och enligt en särskild beräkningsgrund.
Det är ändå kommissionen som ansvarar för administrationen av fonden.
Men även här gäller andra bestämmelser än de som tillämpas för andra utrikespolitiska instrument.
Medan parlamentet har rätt och skyldighet att bevilja ansvarsfrihet för utvecklingsfonden, deltar det inte i beslut om beloppens storlek eller vad bidraget skall användas till.
Varför föreslår vi nu igen, år 2003, att denna fond utanför budgetstrukturen skall integreras i gemenskapens budget?
Det finns två grundläggande skäl.
För det första kommer förslaget att gynna alla parter, och särskilt mottagarländerna.
För det andra är kommissionen övertygad om att det nu är rätt tid, rätt tillfälle för att ta upp detta förslag på föredragningslistan.
Jag vill först behandla det andra skälet: rätt tid och tillfälle.
Här ingår tre faktorer.
För det första finns det ett förslag om att reformera fördragen; i det förberedande arbete som utfördes av konventet stöddes uttryckligen det faktum att Europeiska utvecklingsfonden skulle tas med i budgeten, och den konstitution som föreslagits skulle medge ett sådant steg.
Den andra viktiga faktorn är utvidgningen av Europeiska unionen.
Inom ramen för anslutningsförhandlingarna nåddes en överenskommelse om att de nya medlemsstaterna ännu inte skulle bidra till den befintliga fonden, men delta i förhandlingar om dess efterföljare.
Den tredje beståndsdelen är förslaget till ny finansieringsram på EU-nivå för perioden efter 2006, vilken diskuteras för närvarande.
Det meddelande som godkänts i dag är därför en praktisk del av det nya finanspaket som kommissionen föreslår.
Lika viktiga som denna källa till möjligheter är emellertid de överväganden som jag nu skall lägga fram.
Att inkludera utvecklingsfonden i budgeten skulle gynna AVS-länderna, det skulle öka den politiska effektiviteten i EU: s stöd och bidra till att administreringen av stödet blir mer effektivt.
Det nuvarande systemet med fem årliga förhandlingar utanför budgetsystemet medför en ökad risk för att AVS-länder på något vis hamnar vid sidlinjen politiskt.
Fördelen för AVS-länderna är att om den integreras i budgeten, så skulle stödet gång på gång finnas med på agendan.
De utvecklingsprogram som ingår i budgeten och vars genomförande granskas varje år – bland annat av parlamentet – gör i själva verket stödförfarandet effektivare.
Det skulle också bli lättare att redovisa befintlig personal inom gemenskapens budget i stället för inom det nuvarande fondsystemet.
Hur skulle detta göra EU: s stöd mer effektivt?
Inom utvecklingsfondens ram har en stark partnerskapsmetod utvecklats, vilken absolut bör bibehållas, liksom principen om äganderätt och principen om att koncentrera sig på att utrota fattigdomen, men det skulle vara mycket bättre att skapa synergier mellan de olika programmen som får anslag ur EU: s budget och de programmen gynnar också AVS-länderna.
Dessutom skulle medel för globala stödprogram, exempelvis Globala hälsofonden, kunna användas bättre om fonden inkluderades i budgeten.
Administrativa förfaranden skulle förenklas eftersom det inte längre skulle finnas två separata parallella system med två skilda finansbestämmelser, två uppsättningar genomförandebestämmelser och två olika redovisningsnormer.
I stället skulle vi genom att harmonisera systemen öka effektiviteten, inte bara inom kommissionens enheter, utan också för myndigheterna i mottagarländerna och för alla dem som deltar i genomförandet av stödet.
Ni förstår, vi skall vara medvetna om att exempelvis icke-statliga organisationer måste hantera två separata system, vilket uppenbarligen medför en hel del pappersarbete och ineffektivitet.
Vilka argument skulle kunna läggas fram mot förslaget?
AVS-länderna kunde möjligen oroa sig för att deras särskilda behov skulle hamna på andra plats efter andra utrikespolitiska prioriteringar, exempelvis krissituationer.
Vi måste mildra denna oro, och kommissionen har verkligen gjort det i sitt meddelande.
För det första kommer stödprogrammet att säkerställas genom en förordning, som skall antas i ett medbeslutandeförfarande, vilket skulle inkludera detaljer om de resurser som skall ställas till förfogande under en bestämd period.
Våra erfarenheter av budgetprogrammen har också visat att den fleråriga principen i fråga om stödet och principen om årlig behandling absolut behöver förenas.
Kommissionen har inte lagt fram några fasta förslag i dag om budgetsiffror för de närmaste åren.
Dessa måste slås fast under de kommande diskussionerna om nästa budgetplan.
Kommissionen har ändå föreslagit ett antal viktiga åtgärder för att skydda framtida anslagsnivåer.
Den nuvarande stödnivån kommer exempelvis att fungera som en lägsta nivå inför framtiden, medan framtida ekonomiska prestationer bör bestämma den fortsatta utvecklingen.
Uppenbarligen kommer finansnivåerna också att prägla kommande diskussioner – särskilt i rådet, naturligtvis.
Anslagen måste omförhandlas för varje ny fond.
Följaktligen innebär de nuvarande proportionerna ingen garanti för framtida utbetalningar ur utvecklingsfonden.
Kommissionen ser en viktig fördel med att integrera utvecklingsfonden i den europeiska budgeten, nämligen att dessa separata förhandlingar om anslagsnivån för varje ny fond inte skulle behöva genomföras.
Europeiska unionen bidrar med hälften av allt offentligt utvecklingsstöd i hela världen.
Förra året bidrog Europeiska unionen med 31 miljarder euro av totalt 60 miljarder euro i utvecklingsstöd, en siffra där både stöd från medlemsstaterna och anslag från gemenskapen ingår.
Det finns för närvarande tre källor till gemenskapsstöd: gemenskapens budget, Europeiska investeringsbankens instrument och, naturligtvis, Europeiska utvecklingsfonden.
Genom att inkludera Europeiska utvecklingsfonden i gemenskapens budget skulle det europeiska stödet bli mer synligt och kunna framställas på ett mer sammanhängande sätt; detta skulle utgöra ytterligare ett viktigt steg i processen för att stärka Europeiska unionens internationella roll.
För att ta detta steg måste ett antal förslag om det rättsliga och politiska genomförande som krävs läggas fram och godkännas under de kommande månaderna.
Kommissionen förlitar sig på parlamentets stöd för dessa förslag.
Tack så mycket.
