# ID: svediakorp-gov440011
# author: Posselt (PPE-DE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-25
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 629
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
Vi har att göra med två sorters tortyr, och det är lika viktigt att bekämpa båda.
Den första sorten äger rum under förevändningen att det är nödvändigt att utröna viss information, till exempel i fråga om farlig terrorism.
Den andra sorten av tortyr syftar helt klart till att tillintetgöra och bryta ned människor.
Vi avvisar naturligtvis båda dessa former av tortyr i lika hög grad.
Tyvärr är det så att många tror att tortyr är något som hör medeltiden till, och att det är ett problem som vi hade övervunnit åtminstone under upplysningstiden.
Det var emellertid just nittonhundratalet som frambringade utstuderat grymma former av tortyr och kommunismens och nationalsocialismens grymma, torterande regimer, och vi måste inse att tortyr tyvärr fortsätter att vara en verklighet i många delar av världen även under tjugohundratalet.
I Latinamerika förekommer tortyr tack och lov i långt mindre utsträckning sedan 70- och 80-talet.
I Afrika finns det knappast något land i vilket tortyr inte förekommer.
I Asien är det ofta just Europeiska unionens viktiga handelspartner - som annars uppträder i kritstrecksrandigt som affärsmän - som har fulländat olika former av tortyr, och frågan är dessvärre fortfarande relevant här i Europa.
För bara några år sedan förekom några särskilt grymma tortyrfall i Kosovo.
Eller blicka exempelvis österut: tack och lov har situationen förbättrats i Central- och Östeuropa - bredvid mig sitter min vän Figel från Slovakien som är människorättsaktivist - och lyckligtvis störtade dessa nationer, genom en demokratisk revolution för tolv år sedan, de grymma regimer som utövade tortyr, men i Europarådets medlemsstater, som i detta nu sammanträder på andra sidan Ill-floden, existerar problemet fortfarande.
I Tjetjenien, till exempel, gör sig den ryska militären skyldig till brutal tortyr, och ingen talar om det.
I Europarådet kommer de i morgon att diskutera huruvida man skall införa övervakning för Liechtenstein.
Liechtenstein är en exemplarisk demokrati, medan tortyr fortfarande används i Ryssland, i Tjetjenien.
Jämfört med Liechtenstein är det emellertid ett stort land, och det är därför ingen vågar ta itu med frågan.
Eller ta Turkiet, ett kandidatland: där finner man det oerhört svårt att hantera tortyrfrågan, och ändå tillhör landet Europarådet och har ett associeringsavtal med Europeiska unionen.
Detta handlar inte bara om avlägsna tredje länder eller historiska tidsperioder; det handlar om vår utrikespolitik i realiteten.
Det är därför, herr kommissionär, som jag välkomnar det faktum att kommissionen ger denna fråga sådan hög prioritet.
Jag välkomnar det faktum att kommissionen är fast besluten att både ta upp frågan på internationell nivå och att aktivt hjälpa tortyroffren, var de än kommer ifrån - vi har fortfarande ett stort antal traumatiserade tortyroffer från Balkan bland oss i Europa - och framför allt att arbeta förebyggande.
Jag skulle vilja ge mitt helhjärtade stöd till detta initiativ.
Vår utrikeshandelspolitik och vår politik på området för de mänskliga rättigheterna måste fogas samman; samma sak gäller vår utvecklingspolitik.
Den tid då klausuler i våra fördrag om mänskliga rättigheter bara är utsmyckning är över; de måste även tillämpas och om någon bryter mot dem måste vi naturligtvis också vidta åtgärder, eftersom det inte hjälper att enbart klaga, enbart jämra sig och kritisera.
Man måste helt enkelt också ta praktiska, avgörande steg framåt, och jag anser faktiskt att ett land i vilket tortyr förekommer dagligen i syfte att skipa rättvisa helt enkelt inte kan vara en lämplig ekonomisk partner för ett demokratiskt Europa.
Det är därför jag är för en dynamisk politik på detta område.
