# ID: svediakorp-gov439922
# author: Corbey (PSE). (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2003-09-24
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 578
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Hållbar utveckling är en lysande idé.
Att kombinera ekonomiska aspekter med miljö och sociala dimensioner är en mäktig tanke.
Detta är de tre hörnstenarna för en bättre värld.
Hållbar utveckling har utvecklats över tiden.
Från början handlade den framför allt om miljön och hade ytterligare en samhällsekonomisk aspekt.
I dag verkar miljön prioriteras mindre vid internationella konferenser till förmån för fattigdomsbekämpningen.
Rio var fortfarande en miljökonferens, men Johannesburg handlade om allt: vatten, aids, skolväsende, energi, fattigdom, malaria och miljö.
Detta gör det svårt att genomföra hållbar utveckling; inför alla problem vi möter verkar vi nämligen ha känslan av att vi aldrig kan göra allt på samma gång.
Min åsikt är också att det är lite opolitiskt att lägga fram så många önskemål på samma gång utan att göra några val.
Jag har två förslag på hur den hållbara utvecklingen kan göras mer konkret.
För det första bör Europeiska unionens samtliga politikområden omfattas av en? Johannesburgkontroll?.
Det verkar vara en bra idé att undersöka all vår lagstiftning och alla våra politikområden mot bakgrund av hållbar utveckling: först och främst politikområden med tydliga externa konsekvenser, men även mer interna frågor som direktivet om färger.
Klimatpolitiken är ett exempel.
Vår uppmärksamhet riktas främst mot miljöaspekterna och ekonomiska kostnader; de sociala aspekterna däremot - uppmärksamheten på social ojämlikhet - har fram till i dag förbigåtts.
Ett annat exempel är läkemedelslagstiftningen.
Vi tänker framför allt på vår egen industri, europeiskt näringslivs konkurrenssituation och vår egen folkhälsa, och vi ser inte resten av världen.
Det måste inte vara så här.
En Johannesburgkontroll skulle genast föra fram detta i ljuset och också öppna våra ögon för läkemedlens miljömässiga aspekter.
När parlamentet behandlade förpackningsärendet gjorde det sitt bästa för att föra in exporten till utvecklingsländerna i frågan med hjälp av en förebyggande politik samt för att främja hållbar tillverkning och konsumtion.
Även inom livsmedelslagstiftningen finns det en uppsjö av miljömässiga och sociala aspekter.
Den nuvarande livsmedelslagstiftningen skulle hur som helst inte klara av en Johannesburgkontroll.
Genom att visa att det går att ge den hållbara utvecklingen konkreta former kan vi få en vitalisering och denna vitalisering kan också skapa ny kreativitet.
Detta leder mig till min andra kommentar.
Hållbar utveckling behöver inte bara anta konkreta former, utan också få ett ansikte.
Vår gemensamma utrikespolitik har svårt att få luft under vingarna.
Alla som funderar över Europas roll i världen kommer snart fram till att vi är alltför splittrade för att hitta en militär roll för oss själva som är av någon vikt.
Varför skulle vi då inte kunna lägga betydligt större betoning på globalt offentligt ledarskap; ledarskap så att vi kan hantera problem världen över på ett pragmatiskt sätt och i samråd med berörda parter, företag och icke-statliga organisationer.
Vi måste anslå resurser till detta och därför skapa utrymme för det i vår budget.
Det kan också vara en god idé att även ge detta ledarskap ett ansikte: en? Johannesburgkommissionär?.
Det finns tillräckligt många kommissionsledamöter i nästa valår som har kapacitet att axla denna roll.
Kanske ni, fru kommissionär, kunde lägga fram idén om en Johannesburgkommissionär och sondera lite i kommission.
